Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, branschorganisation för installatörer av värmepumpar

Från och med maj 2014 är Svenska Kyl och Värmepumpföreningen den branschorganisation som gäller för installatörer av bergvärme, jordvärme, luft/vattenvärmepumpar och luft/luftvärmepumpar, samt företag med inriktning på service inom kyl- och frysbranschen.

Organisationen är bildad genom en sammanslagning av två tidigare organisationer; Svenska Värmepumpföreningen (SVEP) och Kyl & Värmepumpföretagen. Styrbjörn Drugge som är ordförande för Svenska Kyl & Värmepumpföreningen menar att sammanslagningen kommer vara av godo för värmepumpsinstallatörer och andra medlemmar.

– Sammangåendet är något som kommer att gynna våra medlemsföretag då vi kommer att vara en större och starkare organisation med bättre förutsättningar att bevaka våra medlemmars intressen och driva de frågor som är viktiga för vår bransch.

Viktiga frågor för Svenska Kyl & Värmepumpföreningen

Den nybildade branschorganisationen har flera stora frågor på sitt bord den närmaste tiden, inte minst frågan om värmepumpsinstallatörer som anger för stor del arbetskostnad vid värmepumpsinstallationer i syfte att få göra större ROT-avdrag är ett aber för branschen.

– Kombinationen stora pensionsavgångar och att det utbildas för få personer med rätt kompetens för vår bransch leder till stora problem för våra medlemmar, så självklart är det en enormt viktig fråga att driva. Sedan måste vi helt enkelt komma till rätta med det utbredda fusket i branschen som drabbar de företag som vill vara ärliga. Det är inte acceptabelt att det ser ut som det gör, säger Styrbjörn Drugge.

På detta tema vill vi på Byggmentor rekommendera vår guide för dig som ska skaffa värmepump.

Se också vår lista över svenska branschorganisationer.

Bergvärme, pris, investering och besparing

Byggmentor räknar på vad bergvärme kostar, vad du kan spara genom att installera bergvärme och hur du vet vilken modell av bergvärmepump som passar bäst beroende på var i landet du bor och vilket värmebehov du har. Artikeln är del två, del ett handlade om fakta och funktion – bergvärme. Har du egna frågor eller tankar om bergvärme och priser/besparing? In och diskutera på vårt värmepumpsforum.

Kostnad: borrning för bergvärme

Till att börja med måste man konstatera att inga två bergvärmeinstallationer eller lösningar är identiska och det är därför svårt att ge en exakt prisuppgift för vad bergvärme kostar. Det man kan börja med att säga är att själva borrningen blir dyrare ju högre upp i landet man kommer.

För en bergvärmepump med en avgiven effekt på 6 kW ligger priset för borrhålet (eller ”energibrunnen” – se vår ordlista ”Värmepump A-Ö” för mer information) på mellan 23 000 kr och 45 000 kr (enligt Energimyndigheten). Det lägre priset är då södra delen av Götaland och det högre är översta Norrland, i mellersta Sverige hamnar man någonstans i mitten.

Eftersom Sverige är ett avlångt land är temperaturen lägre högst upp jämfört med längst i syd, detta betyder att bergvärmepumpens energibrunn behöver vara djupare i kallare klimat för att den ska kunna ta upp tillräckligt med värme ur marken. Djupet, och därmed också priset, för borrhålet hänger även på vilken bergart som finns under tomten och hur mycket jord som ligger ovanpå berget.

Energibesparing genom bergvärme

Syftet med att installera en bergvärmepump är för de allra flesta att sänka sina värmekostnader. Det är därför viktigt att ta hänsyn till både hur mycket billigare årsnotan blir genom din värmepump och vad den kostar att borra för, köpa och installera. För de flesta kan en investering i bergvärme löna sig inom fem till tio år.

Hur stor energibesparing du kan göra hänger på vilken värmepump du väljer och vad ditt hem har för behov. Det finns inget allmänt råd men ett tips är att hitta en värmepump som kan täcka mellan 60 och 70 procent av ditt hus maximala behov av effekt. Det betyder att din bergvärme ska kunna stå för 60 till 70 procent av den värme ditt hus behöver när det är som allra kallast. Klarar den det så kommer den under ett år att kunna leverera runt 90 procent av den värme som krävs för att värma både hus och varmvatten.

För att veta vad ditt hus har för effektbehov när temperaturen är som lägst är det bra att prata med erfarna bergvärmeinstallatörer eftersom de är vana att räkna ut detta. Faktorer som påverkar är hur stort ditt hus är, var i landet det ligger och vilken typ av hus det är.

Bergvärme

Bergvärmepump Foto: NIBE

Hitta rätt bergvärmepump för dina behov

Som vi tidigare gått igenom behöver din pump ha en angiven effekt som motsvarar mellan 60 och 70 procent av ditt hus maximala effektbehov. Du behöver alltså ta reda på ditt hus effektbehov innan du kan börja leta lämplig bergvärmepump. Ett sätt är att ta din normala oljeförbrukning i kubikmeter per år och gångra det med följande siffror beroende på var i landet pumpen ska installeras:

  • Södra Sverige: 3,0
  • Mellersta Sverige: 2,7
  • Norra Sverige: 2,4

Siffran du får är då är en uppskattning på ditt hus maximala effektbehov räknat i kilowatt. Om vi testräknar för en bergvärmepump till ett hus i Skåne med en oljeförbrukning på 3 m3 per år får vi:

3*3 = 9 kw maxeffektbehov. Om vi räknar lågt, med 60 procent, behöver alltså värmepumpen ha en avgiven effekt på 5,4 kw för att kunna stå för 90 procent av ditt hus totala energibehov.

Exempel på testade värmepumpar

Energimyndigheten publicerar ofta matnyttig information om värmepumpar. Det här är siffror som publicerades 2006 och alltså har några år på nacken men fungerar bra som en fingervisning om vad man ska titta på när det gäller värmepumpar samt vad det kan tänkas kosta. Just detta urval är värmepumpar anpassade för ett hus som ligger på runt 20 000 kilowatt per år i energibehov (hushållsel inte inräknad).

Namn                      Tillförd/avgiven effekt i kW                    Energibesparing i kW/år           Cirkapris 2006

Alvatek TG 50                          1,6/5,2                                                         13 200                                     56 000 kr

AutoTerm TerraMax C6      1,9/5,5                                                          13 100                                     48 600 kr

CTC Ecoheat 5                        1,7/5,1                                                          13 900                                     46 500 kr

Euronom Exotic S6                3/6,8                                                            13 800                                     66 500 kr

EVI HEAT Combi 5                1,6/5,1                                                           13 600                                     40 000 kr

Nibe Fighter 1230-6kW      1,7/4,6                                                            13 200                                     52 000 kr

Här är det alltså viktigt att inte bara stirra sig blind på priset utan istället se vad pumpen erbjuder för avgiven effekt och energibesparing och sedan räkna ut vad det innebär i besparing per år. Sedan ser du snart om bergvärme är lönsamt för dig. Glöm inte att själva installationen kostar också, allt mellan 10 000 till 30 000 kr får du räkna med. Men arbetskostnaden för borrning och installationen kan du halvera genom att utnyttja ROT-avdraget. Prata med de installatörer du tar in offerter från för att höra om de gör detta avdrag redan på offertstadiet eller om det kommer först på fakturan.

Vad har du betalat för din bergvärme? Vilka tips eller frågor har du kring värmepumpar? Dela med dig i kommentarsrutan nedanför eller på Byggmentors värmepumpsforum. Missa heller inte våra andra artiklar om bergvärme.

Kanske vill du även läsa mer om:

Billigare borrhål för bergvärme

Att borra för bergvärme kan vara en dyr historia men ny teknik kan göra det mycket billigare att borra borrhål och därmed installera bergvärme för villa eller fastighet. Byggmentor visar dig hur din bergvärme kan bli billigare och därmed ännu mer lönsam.

Idag: Borrhål med lufttryck

Traditionellt sett så borras bergvärmebrunnar i Sverige med borrverktyg som drivs med lufttryck. Detta lufttryck skapas genom en dieselkompressor som drar många hundra liter dieselbränsle för att klara av att leverera det tryck som krävs för att komma 100-200 meter ner i marken.

Denna metod är mycket vanlig i Sverige och även om den är kostsam så är en bergvärmepump en kostnadseffektiv investering för både villaägare som för större fastigheter och bostadsrättsföreningar. Men nu har alltså två entreprenörer i Norrland tagit fram en ny borrmetod som de menar sänker priset på en installation rejält.

Imorgon: Borra för bergvärme till lägre pris

Istället för lufttrycksborrning så går den nya metoden ut på att använda sig av vattentryck, något som gör att avsevärt mycket mindre bränsle förbrukas i processen. Detta gör att kostnaden för borrningen sjunker, liksom tiden det tar.

Till tidningen Örnsköldsviks Allehanda (länk) beskriver Krister Andersson, en av de som utvecklat den nya borrtekniken, ytterligare en fördel.

Det behövs det ingen olja för att smörja kompressorn. Om olyckan är framme och kompressorn smäller så blåser den ner all olja ner i hålet. Det är inte ofta det händer men när det händer förstörs en ofantlig mängd grundvatten.

Snabbare hantering av foderrör

Ett borrhål för bergvärme måste nå ned till berggrunden.

Ett borrhål för bergvärme måste nå ned till berggrunden.

Foderrör som används vid bergvärmeborrning för att inte hålet ska fyllas med jord från de översta marklagren är en annan del av arbetet som förfinats och förbättrats av Krister och hans kompanjon Mikael Karlsson. Där det tidigare tog många timmar för att få ned några meter foderrör kan det nya sättet att jobba på lösa borrproblematiken på bara minuter.

Kort beskrivet så brukar man traditionellt sett svetsa skarvarna mellan foderrör vilket tar en hel del tid medan man här istället gängar rören, och fyller på med betong och sedan drar upp foderröret. En fördel till med det arbetssättet är att rören då kan återanvändas, alltså finns det också en miljövinst med det hela.

Denna snabbare process med foderrör gör också att en bergvärmepump kan bli en vettig lösning även för den som har byggt hus på mark där det övre jordlagret är väldigt djupt (eftersom värmen dras upp ur själva berggrunden måste man alltid borra förbi lösjorden). Så allra bäst besparing kan den som har relativt långt ned till berggrunden göra.

Hur påverkar detta priset för bergvärme?

I praktiken uppskattar skaparna till borrtekniken att detta gör att en bergvärmeinstallation kan utföras avsevärt billigare, till och med en bra bit under 100 000 kr efter att ROT-avdraget också utnyttjats.
Det kan göra att bergvärme blir aktuellt både för fler villaägare och fastighetsägare, men också att det till och med kan bli intressant för sommarstugor och liknande, tror Mikael Karlsson och Krister Andersson. De har arbetat fram sin borrhålsmetod i tretton år och anser att den nu är redo att användas ”skarpt”.

Du kan läsa på mer om hur bergvärme fungerar samt ekonomin i bergvärme i våra tidigare artiklar. Ställ gärna frågor eller kommentera dina tankar kring den nya tekniken i kommentarsrutan efter artikeln eller på vårt bergvärmeforum.

Faktaruta: Borrhål för bergvärme

  • Ett borrhål för en normalstor villa i Sverige är ofta mellan 120-170 meter djupt.
  • Borrhålen kallas också för ”energibrunn”.
  • Ett borrhål kostar i dagsläget ungefär mellan 200-350 kr/meter.
  • Borrhålets djup beror på hur mycket värme som behöver transporteras upp ur det, värmepumpens effektivitet samt vilken typ av mark hålet borras på.
  • Till denna kostnad kommer priset för bergvärmepump, övriga material, samt installation.
  • Djupet på energibrunnen varierar från installation till installation. Du som vill skaffa bergvärme bör därför ta in några olika åsikter från separata värmepumpsfirmor som kan ge ett utlåtande om vilket djup som lämpar sig bäst utifrån din fastighets utgångspunkter.
  • Arbetet med borrningen berättigar till ROT-avdrag (50 procents rabatt på priset för arbetet), dock inte eventuell maskinhyra eller andra materialkostnader.
  • I Sverige idag finns det flera hundra tusen installerade bergvärmepumpar.

Test av luft/vatten-värmepumpar 2013

Att välja rätt luft/vatten-värmepump är extremt viktigt för att affären ska vara lönsam. Här är testet av värmepumpar som du måste läsa för att kunna köpa rätt luft/vatten-värmepump till rätt pris utan att tumma på besparingen din nya värmepumpslösning ska ge. Ställ gärna dina egna värmepumpsfrågor på vårt värmepumpsforum.

16 testade luft-vattenvärmepumpar

I det senaste testet från Energimyndigheten är det alltså luft/vattenvärmepumpen som stått i fokus. Till att börja med bör man vara medveten om att detta test främst är av pumpar som sålts direkt till privatpersoner, alltså inte med en värmepumpsinstallatör eller hantverkare som mellanhand. Generellt är det alltid en högre risk för sämre funktionalitet om man som glad amatör försöker installera en luft/vattenpump snarare än att anlita en installatör för arbetet.

De testade värmepumparna kostade ungefär 60 000:-, ett rätt genomsnittlig prisnivå för luft/vatten-pumpar. Berg- och jordvärmepumpar kostar oftast ytterligare några 10 000 kronor.

Testresultat

Årsvärmefaktorn (alltså värmefaktor eller COP fast sett över ett helt år, se gärna värmepumpsordlistan för mer förklaringar) är det som man tittat på i testet. Byggmentor vill gärna påpeka att det alltid är bra att fråga värmepumpsåterförsäljare eller installatörer om exakt vilka termer de använder och vad de betyder eftersom det ibland kan råda en del förvirring mellan dessa uttryck.

Här är några av de viktigaste resultaten som Energimyndighetens granskning visat på (observera att de 16 luft/vatten-värmepumparna som testats är testade under en längre period, i denna senaste testomgång har tre stycken luft/vatten-värmepumpar testats):

– Flera luft/vatten-värmepumpar har svårt att tillgodose ett normalstort hus behov av varmvatten till blandare och duschar.

Värmepump på plats i trädgården.

Värmepump på plats i trädgården.

– Generellt sett har pumparnas resultat försämrat något sedan myndighetens förra test (se dessa resultat här).

– Vid ett par plusgrader bildades mer is än normalt på pumparna från Energy Save, In-Vest och Nevica. Samtidigt verkar alla pumpar har relativt goda avfrostningsegenskaper.

– Den energi som pumparna sparar in ligger på mellan 7 200 – 9 700 kWh (kilowattimmar) per år beräknat på ett hus som förbrukar 15 000 kWh om året. Detta då med värmepumpar som ingick testet som haft en effekt på 7-8 kW (kilowatt).

– COP över ett år – årsvärmefaktor – ligger för testpumparna på mellan 1.9 och 2,9, detta är alltså hur mycket effekt pumpen levererar i förhållande till hur mycket el den drar, utslaget över tolv månader. Läs mer här om COP och dimensionering.

– Den förlust för hushållets varmvatten som sker när ingen använder varmvatten varierar mycket mellan pumparna. De som uppnådde bäst resultat var Viessmann 500 kWh/år, Thermia Atec HP 11 600 kWh/år och Daikin 650 kWh/år. Bosch hade högst förlust på 1900 kWh.

Viktigt dimensionera luft/vatten-värmepumpen rätt

Energimyndigheten påpekar vikten av att dimensionera rätt. Även om en värmepump med högre effekt ger en större besparing så kostar de ofta också mer vilket gör att du i slutändan sparar mer på en värmepump med lägre effekt. Gör alltid en ordentlig kalkyl innan du anlitar installatör och väljer värmepump.

De luftvattenpumpar som testats är (namn/modell/cirkapris enligt Energimyndigheten):

  • Energy Save AW 24.4-IOU-QC 60 700 kr
  • In-Vest LVE-09 57 300 kr
  • Nevica Aquazen-8 59 000 kr
  • Mitsubishi Electric PUHZ-W85VHA2 89 000 kr
  • Bosch EHP 8 AW 84 600 kr
  • CTC EcoAir 107 87 500 kr
  • Euronom ExoAir 7,5 89 800 kr
  • Nibe F-2025 8 kW 89 400 kr
  • Carrier AquaSnap Plus 61 900 kr
  • Toshiba Estia HWS-802H-E 69 000 kr
  • IVt Premium Line A Plus 10 108 000 kr
  • Thermia Atec HP 11 96 900 kr
  • Daikin ERLQ011CAW1 89 000 kr
  • Viessmann Vitocal-300 AW-O 113 000 kr
  • Sirius S2-7 Luft 82 500 kr
  • Thermia Atria Optimum 8 93 375 kr

En annan viktig aspekt som lyfts fram som särskilt viktig när du kollar in priser och tar in offerter på en värmepump är att specifikationer såsom verkningsgrad och annat ofta anges för specifika väderförhållanden. Så var alltid tydlig i dialogen med värmepumpsinstallatörerna om att du vill få rätt data och siffror för värmepumpens prestanda under ett helt år, inte bara vid vissa typer av väder och utetemperaturer.

Läs gärna mer om att välja rätt värmepump 2013 och hur värmepumpen fungerar. Kommentera artikeln här under eller diskutera och ställ dina egna värmepumpsfrågor på vårt värmepumpsforum.

Bergvärme med solfångare i stor skala

I Stidsvig i Skåne satsar man stort på kombinerad bergvärme med solfångare. Många menar att det är framtidens melodi för hållbar uppvärmning för privatpersoner i småhus och i detta projekt testas metoden nu i bostadsbolaget Treklövern.

Bergvärme gick före luftvärme

I en intervju i Helsingborgs Dagblad berättar Ulf Bengtson, Treklöverns VD, att man trots högre initial kostnad satsade på bergvärme snarare än luftvärmepumpar. Detta för att bergvärmepumpen helt enkelt presterar bättre och levererar mer värme vilket i sin tur betyder lägre elförbrukning och i längden lägre kostnad.

I detta spännande projekt är det 35 lägenheter inom Treklövern som kommer få ta del av denna miljövänliga värme. Primärt kommer värmen ur borrhålen på 200 meter djup vardera, tolv stycken totalt. Detta kan jämföras med den energibrunn som borras för privatinstallation av bergvärme som brukar ligga på ett hål med 130-160 meters djup.

Går från olja till förnyelsebar energi

solfångare bergvärme solvärme

Exempel på solfångare på tak.

Tidigare värmdes fastigheterna med värme från oljeledning till panna, något som varit en standard i stora delar av Sverige under många år. Att nu gå till en blandning av solvärme från solfångarna samt bergvärme ger fördelen att man då kan utnyttja solens strålar när det fungerar vädermässigt, och använda bergvärmen (som även den är solenergi, om än indirekt genom att solvärmen lagrats i marken) som kan magasineras tills den behövs. Solfångarna är placerade runt husen samt på taken.

Nu är frågan om Treklövern tjänar pengar på sin klimatsmarta investering. Projektet har kostat 1,8 miljoner kronor och det återstår att se hur lång återbetalningstiden blir; alltså när bostadsbolaget och de boende kan räkna hem det hela som en plusaffär. Byggmentor håller givetvis ögonen på projektet och kommer med uppdateringar när sådana finns.

Vad tycker du om initiativet? är bergvärme och/eller solfångare något du själv funderat på? Skriv gärna en kommentar under artikeln och diskutera ämnet närmare på något av våra forum för el, energi och uppvärmning.

Fakta om bergvärme

Fakta om solfångare

Bergvärme är en populär uppvärmningsmetod i Sverige. Principen är att en slang fångar upp värme i ett djupt hål i marken, värme som sedan växlas upp inuti en bergvärmepump. Denna värme distribueras sedan via ett vanligt vattenburet värmesystem.

Det är en dyr investering som kan kosta en bra bit över 100 000 kr men som å andra sidan kan ge väsentliga besparingar för både privata hushåll och för storskaliga system som kontorsfastigheter eller flerbostadshus.

Solfångare utnyttjar den värme som solens strålar för med sig när de träffar Jorden. Genom att värmen samlas upp av solfångarna och sedan lagras i en ackumulatortank kan värmen utnyttjas även på dagar då solen inte tittar fram, vilket gör att solvärme faktiskt är gångbart även här uppe i mörka Norden.

Tidigare har effektiviteten hos olika solvärmesystem varit ifrågasatt men idag har tekniken utvecklats till att vara ett mycket bra energialternativ, inte minst som komplement till exempelvis bergvärme.

Vi kan avslutningsvis konstatera att bergvärme och värmepumpar verkar ligga skåningarna nära – Lund utsågs nyligen till 2012 års bästa värmepumpskommun av Svenska Värmepumpföreningen. Grattis Lunds kommun önskar vi på Byggmentor!

Bergvärme eller luft/vatten-värmepump? Så väljer du rätt

Väljer du mellan bergvärme eller luft/vatten-värmepump som uppvärmningsalternativ för ditt hus? Här är fördelarna och nackdelarna mellan dessa två populära värmepumpar, läs, lär och gör rätt val för just dina behov och din budget. Kommentera gärna artikeln (längst ned) med frågor eller tips när du läst klart.

Du kan också bolla frågor, idéer eller tips på vårt forum om värmepumpar.

Utgå från ekonomi och minskad kostnad

Det enskilt viktigaste att ha med dig i ryggsäcken när du väljer mellan en bergvärmepump som samlar upp värme i djupa hål i marken, eller en luft/vatten-värmepump som fångar in den värme som alltid finns i utomhusluften är att du måste fokusera på hur mycket du kan sänka dina kostnader, inget annat. Allt för många stirrar på det höga priset för själva värmepumpen, eller den dyra installationen och borrningen för bergvärme, när de i själva verket egentligen bara bör titta på bottenraden – ”hur mycket pengar kan jag spara varje månad?”.

Detta blir alltså det första viktiga rådet att ha med sig när du väljer värmepumpsform – det som passar för grannen eller släktingen kanske inte är rätt för dig. Värmepumpsfirmorna ser varje installation som ett nytt projekt där tidigare lärdomar till viss del måste omprövas. Gör det du också.

Fördelarna med bergvärme

En bergvärmepump suger åt sig värme från ett borrhål som borras i anslutning till en villa eller en större fastighet. Denna värme ligger latent i marken året runt och även på vintern när luften är kall kan värmepumpen utnyttja den energi vi har under våra fötter.

Trots att bergvärmeinstallationer generellt sett är den dyraste värmepumpsformen så är de också den vanligaste, helt enkelt för att de i allmänhet är de mest effektiva. Du får mest värme per investerad krona helt enkelt, vilket också innebär flest kronor sparad.

En bergvärmepump håller oftast 10-15 år medan ett borrhål fungerar mycket längre än så. Därför kan du som har borrat detta bergvärmehål på tomten använda det som argument för att högre utgångspris om det blir dags att sälja huset en vacker dag. Huset är då bergvärmeredo.

Eftersom bergvärme är så otroligt populärt i Sverige finns det en uppsjö av små och stora värmepumpsinstallatörer som är verksamma över hela landet. Det är positivt för dig när du tar in offerter på bergvärmelösningar för just din bostad eller fritidshus då du lättare kan analysera och ställe de olika prisförslagen mot varandra.

Läs mer om bergvärme.

Fördelarna med luft/vatten-värmepump

Vad passar för ditt hus - bergvärmepump eller luft/vatten-värmepump?

Vad passar för ditt hus – bergvärmepump eller luft/vatten-värmepump?

Luft/vatten-värmepumpen är den värmepumpsform som tagit mest mark på senare år i takt med att dessa blivit allt mer effektiva i och med tekniska framsteg.

”Luft/vatten” innebär helt enkelt att värmen kommer från luften (sugs in från uteluften) och sedan skickar pumpen den ut i det vattenbaserade värmedistributionssystemet. Det är alltså precis som med bergvärme fördelaktigt om du redan har distribution av värme med hjälp av vatten i huset.

Alternativet är att antingen sätta in vattendistribution i samband med värmepumpsinstallationen, eller att överväga den något klenare luft/luft-värmepumpen istället.

Ställer man bergvärme kontra luft/vatten så vinner luft/vattenvärmepumpen på att den är billigare att köpa in och installera. Både lägre pris på ”hårdvaran” och att du slipper processen med att borra och lägga värmeuppsamlande slang gör att en luft/vatten-installation kan gå på halva priset av en bergvärmelösning.

Å andra sidan är det också oftast mindre värmeleverans från luft/vatten, så som vi konstaterade i inledningen är det viktigaste att alltid se på just din situation, din boyta som ska få värme, och de specifika erbjudanden och kalkyler du får från värmepumpsfirmorna du tar in priser från.

Läs mer om luft/vatten-värmepumpar, och diskutera ämnet i diskussionsrutan under denna artikel (hoppa dit).

Sju frågor att ställa till installatören

Så hur ska du rent konkret få reda på vilken lösning som passar dig, dina värmebehov och ditt budgettak? Med Byggmentors sju frågor till värmepumpsinstallatören ser du till att få så bra underlag för ditt beslut som möjligt:

  1. Hur mycket mindre el kommer gå åt till min uppvärmning med luft/vatten respektive bergvärme?
    Svaret på denna fråga ska ge dig ett tydligt antal kWh som du sedan kan räkna på mot vad din el kostar, och därmed få en siffra på din årliga intjäning. Detta är direkt kopplat till dimensioneringen av din värmepump.
  2. Varför rekommenderar ni just denna värmepump?
    Många installatörer har särskilda avtal med enskilda tillverkare, detta behöver inte vara ett problem men du bör alltid fråga vad firman anser gör just den/de värmepumpar de föreslår till det bästa alternativet för dig.
  3. Är inte bergvärme/luft/vattenvärme mer effektivt?
    De flesta installatörer är nischade mer eller mindre mot en viss typ av pumpar, så fråga alltid vad de anser om den värmepumpstyp de inte förespråkar.
  4. Vad kostar det?
    En given fråga som måste väga in tungt i ditt beslut, men; nästa fråga är än viktigare?
  5. Hur många år tar det innan den värmepump ni föreslår har betalat sig själv?
    Denna kontrollfråga är A och O – du skaffar ju bergvärme eller luft/vattenvärmepump för att få sänkta kostnader, och då är den så kallade återbetalningstiden det tydligaste sättet att få svar på när du ”går plus” på din lösning.
  6. Har ni andra kunder med liknande hus som skaffat liknande värmepumpar?
    De flesta entreprenörer som borrar och installerar bergvärme eller luft/vatten har färdiga referensobjekt att presentera, utnyttja det.
  7. Vad händer om något inte funkar?
    Ställ denna fråga inför avtalsskrivningen för att få svart på vitt vad installatören åtar sig i fråga om garanti, service och åtgärder om pumpen levererar mindre värme än utlovat.

Dessa sju frågor tror vi hjälper dig på traven (och funkar givetvis lika bra att ställa för andra värmepumpsformer, som sjövärme eller jordvärme). Har du andra frågor du vill ha besvarade? Eller egna erfarenheter kring bergvärme eller luft/vatten? Kommentera artikeln här nedan och dela med dig av kunskap eller nödvändiga frågor.

Värme med pellets, fakta och tips för att få ned priset

Att värma huset med pellets är något som inte alla känner till. Det kan tyckas lite gammaldags att värma sitt hus genom att rent konkret elda för att få värme men faktum är att pellets för vissa hushåll kan vara det bästa och mest kostnadseffektiva sättet att öka temperaturen i huset.

Här får du en översikt över varför pellets kan vara något för dig. Ställ gärna frågor eller kom med egna erfarenheter av pellets i kommentarsfältet.

Varför pellets? För- och nackdelar

Att värma med pelletskamin är ett klimatvänligt sätt att fixa sin hushållsvärme. Du gör en insats för miljön samtidigt som priset är relativt billigt, ibland kan faktiskt pellets vara mer prisvärt än att använda värmepump.

På minuskontot är dock enkelheten, eller bristen på denna. Att värma med pellets innebär att du med jämna mellanrum måste köpa in och fylla på nya pellets. Det är alltså en mer underhållskrävande uppvärmningsform än att värme med el, fjärrvärme eller exempelvis bergvärme. Betänk också att dina pellets ska förvaras någonstans, du behöver förrådsutrymme eller motsvarande på flera kubikmeter.

Läs mer i vår special 10 olika uppvärmningsformer för villan.

Pris för installation och avdrag på arbetskostnad

Den som vill börja värma med pellets måste köpa och sätta in en pelletskamin. Denna installation får du göra ROT-avdrag på, vilket alltså innebär att du drar av hälften av det du betalar för installationsarbetet. Läs mer om hur ROT-avdraget fungerar.

En pelletskamin kostar ungefär mellan 20 000 – 40 000 kr, och en installation går på ytterligare några tusenlappar efter ROT-avdraget. Det som dock är mest intressant i sammanhanget är vad pelletsbränningen innebär för din årliga värmekostnad, det är hur mycket den går ner som spelar roll snarare än engångsinvesteringen för kaminen och installationen.

Pellets kan kosta så lite som 60-70 öre per kilowattimme (kWh) värme vilket ska ställas mot en bra bit över 100-110 öre för exempelvis direktverkande el. En normal villa i Sverige förbrukar ungefär 15 000 kWh värme på ett år, vilket med ett kwh-pris på 65 öre ger en årskostnad på 9750 kr.

Årskostnad för pellets

Om din årskostnad idag är på till exempel 15 000 kr, och du med pellets bara betalar 10 000 kr, då gör du en besparing på 5000 kr varje år. Om vi antar att toal kostnad för pelletsinstallationen blir 40 000 kr inklusive moms (och med ROT-avdrag) tar det alltså åtta år innan investeringen lönat sig. I snitt brukar en pelletslösning återbetala sig själv inom tre-åtta år, beroende på hur mycket du betalade för värmen innan.

Det man bör vara varse är att pellets kan gå upp och ned i pris, men det kan å andra sidan elpris, olja eller andra värmemetoder också.

Allt som allt är pelletsuppvärmning oftast ett prisvärt alternativ och egentligen konkurrerar det endast med bergvärme och jordvärme.

Ställ också gärna priset för pellets i relation till elpriset för tillfället.

Så funkar värme med pelletsbrännare

Något förenklat kan man säga att pellets fungerar så här:

  • Pellets är en form av ”biobränsle” vilket till skillnad från fossila bränslen innebär att förbränningen av biobränslet (i det här fallet pellets) inte spär på koldioxidutsläppen i världen eftersom bränslet är en del av den naturliga cykeln för denna form av utsläpp.
  • Rent praktiskt så är pellets bra beskrivet på svenska Wikipedia: ”material som pressats till små, hårda kulor eller stavar”. Oftast är den typ av pellets som används till förbränning för att generera värme i en fastighet tillverkad från olika typer av sågspån, vilket är smidigt eftersom man då kan ta till vara på mycket av det ”spill” som sker vid annan träbearbetning och skogsbruk.
  • Spån och annat biomaterial pressas samman under högt tryck och träets egenskaper gör att hårda pellets formas utan att något ytterligare ämne behöver tillsättas. Detta bidrar till att pellets som energiform betraktad är en av de miljövänligare lösningarna. Läs gärna mer i våra 10 tips till ett klimatsmart hem.
  • Pellets köps in av husägaren och förbränns sedan i en pelletsbrännare eller pelletskamin. Då släpps koldioxid ut, som vid alla förbränning av organiskt material, men denna koldioxid är samma som trämaterialet sugit upp när det skapats i naturen, vilket gör det hela till en naturlig cykel som är i harmoni med klimatets kretslopp.
  • Sverige är ett av de länder i världen där värme via pelletsförbränning är absolut vanligast. Antagligen är detta en kombination av ett kallt klimat som jkräver ekonomiska värmelösningar samt god och nära tillgång till biobränsle från våra omfattande skogstillgångar.

Diskutera gärna pellets ur såväl klimatvänlig som ekonomisk synvinkel i kommentarsfältet här nedanför.

Leverantörer av pellets och kaminer/brännare

Värme med pellets kan vara billigt och effektivt.

Värme med pellets kan vara billigt och effektivt.

Här är några stora leverantörer av pellets och/eller utrustningen som behövs för att utnyttja pelletsvärme. Priserna som anges ska ses som riktpriser (tagna från leverantörernas hemsidor och prislistor vintern/våren 2013.

Detta är inte på något sätt en heltäckande lista med samtliga pelletsaktörer i Sverige. Använd dessa priser som utgångspunkt i den egen jakt på den perfekta leverantören, och begär alltid in offerter från flera olika företag innan du fattar beslut. Med flera priser att jämföra får du bästa möjlighet till bästa pris.

Vad gäller priserna på pellets så fungerar det som det mesta i prisväg – ju större parti du köper åt gången desto billigare pris. Storsäck billigare än liten säck, och så vidare.

Pris på pelletskaminer:

KamingruppenOnline.se – Linea Pellet LW 12 kW, pris: 36 700 kr.

Narvells – Wodtke Frank, platt frontlucka 1,6 – 6,0 kW, pris: 48 900 kr.

Ariterm – Neptuni Drag, 3,5 – 6 kW, pris: 35 900 kr.

Kardonar – RV80, 2,8 – 8,0 kW, pris: 20 500 kr.

Man kan givetvis elda i en pelletsbrännare på befintlig eller ny panna, priserna för en pelletsbrännare på panna är ungefär desamma som för en pelletskamin.

Pris på pellets (per ton):

Jannebergs Kvarn: 2 600 kr

Jonas pellets: 2 857 kr

BioHeat: 3 086 kr

Agrol Pellets: 3 241 kr

Observera att priserna varierar också beroende på hemleverans eller avhämtning.

Diskutera och ställ frågor

Vad vet du om pellets? Har du frågor som inte besvarades i artikeln? Har du tips eller varningsflaggor att dela med dig av? Rekommendationer på utrustning? Gör din röst hörd genom att diskutera pellets i kommentarsfältet här nedanför, gör din röst hörd om värme med pellets och pelletsbrännare!

Kanske vill du även läsa mer om:

  1. Elpriset 2013 prognos

  2. Besparing med värmepump
  3. Alla godkända ROT-avdrag

Elpris 2013 – prognos och spartipsen du behöver

Så här räknar du ut ditt elpris 2013 och här är även tipsen du behöver för att kunna göra en bra prognos baserad på tidigare statistik, allt för att du ska kunna få din el till ett bättre pris under 2013!

Missa inte att dela med dig och ta del av andra läsares bästa tips för bättre elpris, i kommentarerna under artikeln.

Byta elbolag 2013

Generellt är det samma tips som alltid – du ska alltid vara beredd att dumpa ditt nuvarande elbolag och hitta en ennan leverantör! Inget sätter press på elbolagen som kunder som är beredda att byta. Varje månad hoppar tiotusentals svenskar av sina elbolag och väljer någon annan. När du ser över de olika elbolagen så ökar chansen att du hittar den leverantör som passar för just ditt hushåll och därmed också kan sänka dina kostnader.

Några exempel på större svenska elbolag är Billeberga Kraft, Ekfors Kraft, Göta Energi, Göteborg Energi, Jämtkraft AB, Stockholm Energi, Telge Energi och Vattenfall. Dessutom finns det en uppsjö av mindre lokala bolag eller elförmedlare, så det är viktigt att du analyserar möjliga leverantörer utifrån just din egen region och kommun.

Rörligt eller fast elpris nästa år?

Även här blir stalltipset detsamma som alla andra år; historiskt sett lönar det sig nästan alltid att gå på rörligt pris. Ändå har ungefär hälften av svenskarna bundet pris (fast pris). Förklaringen är enkel, med tryggheten av ett fast pris är det lättare att planera sin ekonomi, men å andra sidan går du sannolikt minus på det hela jämfört med rörligt.

Om din ekonomi är så känslig att du ”kraschar” vid tillfälliga pristopper på elpriset bör du givetvis inte välja rörligt men för alla andra är det allmänt en klok idé att gå på en rörlig variant.

Så hittar du bästa priset

Använd gärna en gratistjänst såsom Elskling, eller ring helt enkelt upp några olika elbolag och be om prisförslag. Är det bara du och ett enskilt bolag i förhandling hamnar du i underläge rätt enkelt, men när du jämför fyra-fem olika elleverantörer har du plötsligt vänt på steken och nu är det du som styr förhandlingen. Du ställer frågorna, analyserar priserna och väntar på elbolagen att ge dig sitt bästa kostnadsförslag för din lösning.

Alternativ till eluppvärmning

Kom ihåg att en viktig aspekt i vad du får betala för elpris är huruvida elen ska täcka din uppvärmning eller ”bara” hushållsel. äger du ett småhus kan direkt uppvärmning med el vara väldigt dyrt och du kan utan tvekan överväga att byta till exempelvis uppvärmning med bergvärme, luft/vatten-värme eller jordvärme. Se gärna över alternativ lösningar för elförsörjning, vindkraft för privatbruk eller solel. Dessa energiformer blir allt mer effektiva och kan redan idag innebära skonsamhet mot både miljö och privatekonomi.

Så utvecklas priset på el

Hur får du din el 2013, och till vilket pris?

Hur får du din el 2013, och till vilket pris?

Hur ser då priskurvan ut för elkostnader ut inför 2013? Framför allt tror många bedömare på fortsatt låga elpriser sett i relation till de senaste årens nivåer. Så det är inga chocker på gång men samtidigt ligger priserna i ett längre historiskt perspektiv fortfarande relativt högt. Den som vill skydda sig göre bäst i att satsa på rörligt pris eller ännu hellre på någon form av egen el- eller värmeförsörjning för att inte ligga hundaprocentigt bundet till elbolagens prissättning.

Byggmentors tips: Rörligt är bäst, och än mer så de närmaste åren när elpriserna ser ut att hållas på en låg nivå. Men allra bäst är att ta ansvar för sin egen försörjning av el eller värme genom en värmepumposlösning, alternativ energimetoder eller kanske en pelletskamin.

Vad är NordPool?

Svar: Nordpool är namnet på den gemensamma elbörs som Svenska Kraftnät och Stattnet (Norge) driver, där även våra övriga nordiska grannar shoppar el. Se det aktuella spotpriset på el här, detta är alltså det ”utpris” som i förlängningen styr vad du som konsument betalar till den leverantör du valt oavsett om det är Eon, Fortum eller Luleå Energi.

Utöver de nordiska länderna så är många andra europeiska länder inblandade i handeln på NordPool, och elbörsen själv beskriver sig som ”Europas ledande handelsplats för el”.

Elprisområden – debatten fortsätter

En het potatis i den svenska eldebatten under 2012 har varit införandet av de så kallade elprisområdena (läs mer via länken, och här om kritiken mot dessa). I korthet är elprisområden en regional indelning av Sverige i fyra separata områden där elpriserna justeras upp eller ner beroende på vilken landsända det är. Dyrast, alltså med störst påslag, blir priserna i södra Sverige medan de subventioneras i norr. Detta eftersom man med denna lösning försöker kompensera priserna utifrån ett elen primärt skapas i norra Sverige men konsumeras primärt i södra delen av vårt avlånga land.

Som privatkonsument är det inte så mycket du kan göra (annat än att flytta till ett annat elprisområde, men det verkar ju lite väl drastiskt), men det kan utan tvekan vara väl värt att hålla koll på utvecklingen eftersom sista ordet i frågan sannolikt inte är sagt. Särskilt med tanke på att 2013 blir uppladdning av valdebatten inför valet 2014.

Fem steg till ett billigare elpris

Så vad ska man då som konsument göra för att betala mindre per månad för sin elektricitet? Jo, följa Byggmentors fem spartip så klart:

  1. Förhandla med olika elbolag, granska deras priser och välj aldrig ”första bästa”. Ta din tid och du har igen det i ökad chans till besparing.
  2. Ersätt elen med andra lösningar. Tidigare nämnda värmepumpen, allmänna tips för minskad energiförbrukning och ett generellt ökat medvetande i hur din elförbrukning går till, är alla bra tips för att få ner elkostnaden.
  3. Använd en jämförelsetjänst såsom Compriser eller liknande. Ett bra sätt att få en överblick över elmarknaden utifrån just dina förutsättningar.
  4. Alla kommuner i Sverige har energirådgivare eller motsvarande, personer som har bra koll på förutsättningarna för el och energi i din kommun. Ring och prata med denna person och du kanske kan få lokal information som kan hjälpa dig få ned din elkonsumtion och/eller elpris.
  5. Tänk ett steg längre och se över hur effektivt du använder din el och värme. Kanske kan extra isolering vara lösningen, eller nya energieffektiva fönster som faktiskt kan vara en ren plusaffär?

Läsarnas bästa tips

Det kanske bästa sättet att få tips om förbättrad energisituation och lägre elpris är att höra hur andra personer/familjer gjort. Hör med vänner, grannar och utnyttja kompetensen hos andra läsare här på Byggmentor.se. I kommentarsdiskussionen nedanför denna text vill vi att du kommer med egna tips för hur du fått ned din elräkning, eller varningsflaggor för lösningar som inte fungerar. Ställ frågor, debattera och hjälp dina medmänniskor till en bättre elprislösning. Gå direkt till kommentarsfältet.

Mer läsning:

Energisnål stadsdel med solenergi

Stadsdelen Vauban i tyska Freiburg är planerad och byggd för hållbarhet och energieffektivitet. Utgångspunkten är passivhus och plusenergihus vilket gjort Vauban till en stadsdel som är extremt energisnål, och där vissa delar av stadsdelen totalt sett genererar mer energi än de förbrukar. De energieffektiva husen i stadsdelen började byggas i mitten av 90-talet och idag bor runt 6000 människor där, ungefär lika många som i skånska Tomelilla. Gör din röst hörd om Vauban när du läst artikeln, antingen i kommentarsrutan eller på Byggmentors forum ”Bygga hus”.

Energieffektiva hus

Energieffektiva passivhus. Foto: {link: http://www.vauban.de}www.Vauban.de{/link}

Vi har tidigare beskrivit hur man bygger passivhus (hus med hög energieffektivitet) och plusenergihus (hus som som själva skapar mer energi än de förbrukar). Båda dessa tekniker har till stor del utvecklats i just Tyskland där man länge forskat och testat sig fram i byggen av så kallade ”Passivhaus”.

Få kWh per kvadratmeter

Stadsdelen Vauban får ses som ett ypperligt exempel på hur energieffektivt byggande kan appliceras inte bara på enskilda bostäder utan också på en hel del av en stad. Framför allt har man arbetat med träflis och solenergi som energikällor.

I kombination med ett energitänk i själva planeringen och bygget av husen har man siktat på bostäder som alla ligger på en maximal energiförbrukning på 65 kilowattimmar (kWh)/kvadratmeter, och ett stort antal hus med den extremt låga förbrukningen 15 kWh/m2. Dessutom finns alltså ett antal plusenergihus med positivt energianvändande.

I jämförelse kan man ta de krav svenska Boverket ställer på nybyggda hus som värms med el – 95 kWh/m2 och år för hus i norra Sverige, 75 kWh/m2 och år för hus i mellersta Sverige och 55 kWh/m2 och år för hus i södra Sverige. Man kan också jämföra med genomsnittet i tyska hus som ligger på runt 100 kWh/m2 och år.

Cykel eller apostlahästar

I Vauban uppmanas invånarna att leva utan bil och stadsdelen är även planerad för att stimulera användande av såväl lokaltrafik som fötter och cyklar. Detta är givetvis också gynnsamt för miljön, även om det inte är direkt kopplat till själva husens energieffektivitet. Den lilla andelen bilar innebär dock områden och gator med väldigt få parkeringsplatser och lite trafik, vilket sannolikt är frustrerande för bilburna gäster men rofyllt för de boende.

Fakta om energistadsdelen Vauban

  • 92 hus är passivhus med en maximal värmeförbrukning på 15 kWh/m2och år.

    Solceller står för mycket av energin Foto: Passivhaus-vauban.de

  • Tio hus är plusenergihus och fler är planerade att byggas.
  • Ett gemensamt träflisverk som kompletterar hushållens egna försörjning av värme via exempelvis solpaneler.
  • Husen har byggts av kooperativ av privatpersoner som genom att gå ihop samt ta in kapital från externa finansiärer fått till billigare byggen.

Kan du tänka dig att flytta till, eller vara med om att bygga upp en stadsdel i Sverige likt Vauban i Freiburg? Var i Sverige skulle något liknande kunna byggas? Gör din röst hörd i kommentarsrutan eller på Byggmentors forum ”Bygga hus”.

Sex tips för sparsam värmeanvändning på vintern

Det är frestande att vrida upp elementen på max och köra golvvärme på varenda kvadratmeter i hela huset, särskilt nu när vintern kommer med full fart. Men vill du hushålla med slantarna du lägger på värmen finns det smarta åtgärder att genomföra, både stora byten av värmekälla till enklare tips som gör att du utnyttjar värmen på bästa sätt. Här är sex tips för att hålla värmen hemma utan att bli ruinerad.

Hur mycket gör du av med i dagsläget?

Steg ett i alla situationer där man vill åstadkomma en förbättring är att analysera nuläget. Hur får ni er värme idag? Kommunal fjärrvärme? Egen försörjning via en pelletskamin, eldrivna element eller kanske en värmepump?

Med vintern kommer sparmöjligheterna.

Enklaste sättet att börja denna process på är att helt enkelt se hur mycket du betalar för din el och eventuell separat värmeförsörjning per år. Du kan också kontakta din kommuns energirådgivare som kan guide dig rätt i värmedjungeln.

Byt värmekälla – här är alternativen

Det finns många sätt att ordna uppvärmning till sitt hus, här är några av de vanligare formerna samt deras för- och nackdelar.

Direktverkande el – vanliga element som omvandlar el till värme. Dyr uppvärmningsform men som är enkel att använda sig av. Passar kanske för ett fritidshus där man inte är så ofta, men knappast för en villa där en familj bor året om eftersom det är en kostsam metod för att värma sitt hem.

Värmepump – bergvärme, luft/vatten eller markvärme, kärt värmebarn har många namn. Denna kostsamma investering lämpar sig väl för villaägare som vill ivnestera i sin värmeförsörjning på lite längre sikt. FOta har en värmepump lönat sig inom 8-12 år. Läs mer om att installera värmepump.

Pellets eller vedeldad kamin – kan tyckas lite ”gammeldags” men faktum är att det ofta är effektivt att värme sitt hus genom eldning av ved eller pellets. Det kräver lite mer investerad tid av er som bor i huset men i gengäld kan det löna sig ekonomiskt och öka ”mysfaktorn” i hemmet. Läs mer om pellets här.

Fjärrvärme – ett samlingsnamn för värme som skapas centralt i en region och sedan fördels tillf astigheter via värmerör till ett centralt värmesystem. Fjärrvärme är vanligt och kan variera i kostnad, men generellt kan den som äger ett eget hus spara pengar genom att byta från fjärrvärme till en mer individuellt anpassad uppvärmning.

Läs också om 10 olika sätt att värma huset för fler förslag.

Små detaljer gör stor skillnad

En sådan enkel sak som att möblera energieffektivt kan tillsammans med andra mindre åtgärder faktiskt spara en betydande slant i slutändan. Kanske kan du sänka temperaturen inomhus en grad eller två och istället vänja dig vid tjockare strumpor? Kanske har kittet lossnat på ett fönster vilket skapar betydande värmeförluster? Är taket tätt? Det finns många sätt att effektivisera sitt hus, gå igenom huset rum för rum och var kreativ! Skriv gärna egna tips i kommentarsfältet längst ned.

Mät värmeförluster

Vill du gå ned mer på djupet i värmeläckaget i din bostad kan du köpa en värmekamera eller anlita en värmebesiktningsman som gör jobbet åt dig. Då ser du var värmen sipprar ut mest och får då svart på vitt vilka punkter i huset som behöver förstärkas, oavsett om det är genom mer isolering, nya fönster eller takomläggning.

Ibland kan det räcka med att tänka till lite extra i placering av möbler och tyger för att täcka upp ett värmeläckage och ibland kan en ren tilläggsisolering eller byte till energisnålare fönster vara nödvändigt.

Kan du ditt elpris?

Utöver värmen så påverkar givetvis elpriset mycket, oavsett om du utnyttjar elektricitet till värme eller ”bara till hushållsel”. Här kan du fördjupa dig i hur du använder mindre el, och du har väl inte missat att landet numer är indelat i särskilda elprisområden? Vilket tillhör du?

Läs på, med kunskap löser du det mesta

Alla hus och livssituationer kräver sin egen unika lösning, och i slutändan måste varje bedömning göras för varje specifik situation. Hör med grannar, kolla in Energimyndigheten, fördjupa dig med vår guide Åtta klimatsmarta tips för att spara energi, prata med din kommun, få råd från en värmepumpsinstallatör – begär hjälp helt enkelt!

Vad har du själv för tips för att sänka kostnaderna för el och värme? Eller har du frågor kring ämnet? Skriv en kommentar här nedanför och diskutera med andra i samma sits!

8 energismarta spartips

Din energiförbrukning är sannolikt en inte helt oansenlig del av kostnaden för ditt hem. Byggmentor ger dig 8 stora och små tips för hur du sänker energikostnaderna.

1. Investera i värmepump

Möjligen en stor investering men också en satsning som kan betala sig i det långa loppet för husägaren. Bergvärme är till exempel en energiform som ökar i popularitet, och det finns många andra lösningar (allt från solceller till fjärrvärme) som kan vara rätt för just ditt hushåll. Undersök vilket alternativ som kan vara rätt för dig för att spara pengar i det långa loppet.

2. Duscha och bada – en lyx värd pengarna

Ingen vill väl behöva dra ner på en varm dusch eller ett långt bad. Undersök därför möjligheten att installera energi- och vattensnåla blandare i kök och badrum. Du kan spara många kilowattimmar genom rätt teknik och en investering som kostar några tusenlappar kan ofta betala sig själv inom en relativt kort tidsrymd.

3. Utnyttja verktygen som finns

Elpriskollen är ett verktyg som Energimarknadsinspektionen tagit fram. Med den tjänsten kan du enkelt räkna på och jämföra elpriser. Information är makt, och konsumentmakt hjälper dig att spara pengar på dina energival.

4. Fönster kan vara energitjuvar

Att installera energisnåla fönster som bättre håller inne värmen, samt att se över befintliga fönster för att täta eventuella dåliga lister är ett snabbt sätt att förbättra energisituationen. Visst kostar det pengar att installera nya fönster av hög kvalitet men det är ofta en lönsam investering, särskilt när du utnyttjar ROT-avdraget.

5. Behandla el som den dyrbara vara det är

Förmodligen är du försiktig med saker du köper. Detsamma borde gälla din el. Slösa inte bort den i onödan utan se till att dina eldrivna apparater är avstängda när de inte används. Och då menas att de inte bara ska vara i ”Stand by”-läge, utan helt avstängda. Ett enkelt men väldigt effektivt sätt att spara penga på.

6. Tilläggsisolera mera

Har du hus med vind? Då bör du snarast kolla på om den kan tilläggsisoleras för att bättre hålla värmen, särskilt om ditt hus är lite äldre. Kolla först om den gamla isoleringen fortfarande gör sitt jobb, i så fall behöver du inte ta bort den. Just vinden är ett nyckelområde att kika på, men även fasaden kan vara intressant även om den sällan ger lika stor effekt som extra vindsisolering.

7. Våga byta värmesystem

Många svenska hem använder vanlig direktverkande elvärme. Men det finns andra distributionssystem att kika på om du vill undersöka alternativen. Kanske är ett luftburet system lämpligast för din villa? Eller är det värt att installera att vattenburet system? Poängen är att du inte ska låsa dig vid ”vad du alltid gjort”.

8. Glödlampor

Ett för många kanske självklart sätt att dra ner på kostnaderna är att byta ut glödlamporna till lågenergilampor. Kanske passar de inte överallt men gör en genomgång i ditt hus och du kanske upptäcker lampor som du kan byta ut.

Vilka tips och knep använder du dig av för att spara energi? Berätta i kommentarsrutan här nedanför eller diskutera ämnet på Byggmentors forum.

Värmepump: Effektbehov och rätt dimensionering

Så här ser du till att din värmepump får rätt dimensionering för ditt effektbehov. Varför betala för en mer kraftfull värmepumpslösning när en enklare (och billigare!) kan vara den bäst lämpade för dit hem och dina behov?

Här är fem viktiga steg att tänka på när du och installatören tittar på vilken dimensionering din värmepump bör ha, oavsett om det gäller bergvärme, markvärme eller luft/vatten (läs gärna vår genomgång av olika typer av värmepumpar). Diskutera gärna ämnet på Byggmentors värmepumpsforum.

Dimensionera värmepumpen för halva energibehovet

En enkel tumregel är din värmepump ska ha nog med kapacitet för att stå för halva ditt energibehov. Många förväntar sig att värmepumpsinstallationen ska leda till att all värme kommer från din pump, men så är inte fallet, iallafall inte om du vill ha en så kostnadseffektiv värmelösning som möjligt.

Den del av ditt energibehov som värmepumpen inte täcker levereras istället av en elpatron. Detta är i de flesta fall helt enkelt billigare än om du köper en värmepump med hög effekt som så att säga ”kostar mer än den smakar”.

Du betalar för effekten

Grundregel 1A i värmepumpssammanhang är att det du framför allt betalar för när du köper en värmepump är effekten. Andra saker påverkar givetvis en så pass omfattande process som en värmepumpsinstallation men just effekten är den starkaste faktorn som avgör vad du betalar (och därmed också hur mycket du i slutändan sparar). Läs mer om priser för värmepumpar.

Grundkurs i effektberäkning för värmepump

Dimensionera värmepumpen rätt – spara pengar.

Du som kund behöver inte bli en expert på allt som har med bergvärmebrunnar eller värmedistributionssystem att göra (en sådan expert blir du om du läser Värmepump från A-Ö). Här är därför de viktigaste punkterna att ta upp med de installatörer du väljer mellan när det blir dags att räkna fram vilken dimensionering som är den rätta för ditt hus.

  • Utgå från ditt hus effektbehov. Se därför på förhand över hur många kilowatt som går åt till uppvärmning idag. Här kan även värmepumpsfirmorna vara behjälpliga i att räkna fram ditt effektbehov.
  • Därefter gäller det att hitta en värmepump som kan stå för 50 procent av din villas effektbehov. Du ska alltså inte stirra dig blind på att hitta en värmepump som nödvändigtvis motsvarar så mycet som möjligt av värmebehovet.
  • Alla installationer är olika, och skillnaden mellan olika värmepumpsformer är stor. Därför bör du alltid granska några olika alternativ innan du bestämmer dig, då kan du sannolikt få bäst chans att hitta rätt dimesnionering för din värmepump.

Exempel på dimensionering

Låt säga att ditt hus har ett effektbehov på 12 kW. Du installerar då en bergvärmepump på 6 kW. Den klarar då av att täcka 85 procent av de 28 000 kWh ditt hus drar årligen, vilket gör att den därmed står för 23 800 kWh – energi du då inte behöver betala för på annat sätt.

Eftersom du skulle behöva en dubbelt så kraftfull värmepump för att täcka upp de sista4 200 kWh du behöver är det alltså en bättre affär att köra på en sparsammare dimensionering för din bergvärmelösning och istället täcka upp ”glappet” med en elpatron.

Checklistan för rätt värmepump till rätt pris

Kortfattat bör du tänka på följande sju saker för att få den bästa möjliga värmepumpen för ditt behov:

  1. Dimensioneringen ska inte räknas ut för hela effektbehovet.
  2. Högre effekt är oftast lika med dyrare investering, och därmed längre återbetalningstid.
  3. Prata med flera värmmepumpsföretag för att jämföra deras dimensioneringsråd och priser.
  4. Klimatet spelar stor roll, samma hus kan ha radikalt olika behov beroende på om det ligger i Kiruna eller Malmö.
  5. Lägg mest vikt på pengarna du tjänar in, inte pengarna du lägger ut.
  6. Utnyttja din omgivnings förutsättningar på bästa sätt, för vissa är ytjordvärme det bästa, för andra är det luft/vatten.
  7. Ställ frågor på Byggmentors värmepumpsforum om du är osäker på något eller vill dela med dig av efarenheter. Du kan också skriva en kommentar under artikeln.

Lycka till med värmepumpsdimensioneringen!

Kanske vill du även läsa:

Så väljer du rätt värmepump 2013

Du som tänker installera värmepump nu under hösten eller under 2013 har fler valmöjligheter än någonsin tidigare på värmepumpsmarknaden. Här får du de kritiska punkterna att tänka på när du letar efter en effektiv och modern värmepump för 2013. Diskutera och ställ frågor på vårt värmepumpsforum (du kan både skriva och läsa på forumet utan att registrera dig).

Tekniska framsteg och expansion på marknaden

Vill du installera värmepump 2013?

Vi har tidigare tittat i spåkulan för vad som sker på värmepumpsfronten framöver. Det står helt klart att det sker en tydlig trend mot ökad diversifiering på marknaden; du som konsument har helt enkelt fler olika typer av värmepumpar att välja mellan, och allt fler möjlig installatörer som du kan anlita.

Svenska Värmepumpföreningen, SVEP, beskriver hur man ser en fortsatt trög utveckling på marknaden under hösten 2012, iallafall om man jämför med den explosionsartade ökningen av värmepumpsinstallationer tidigare under 00-talet. Däremot har försäljningsminskningen avtagit.

– Försäljningsminskningen för alla typer av värmepumpar är betydligt lägre under andra kvartalet än under det första, säger Martin Forsén, SVEP:s VD, i ett pressuttalande.

En sak som dock är konstant, påpekar SVEP, är att Sverige fortfarande är ledande när det gäller antalet bergvärmeinstallationer i Europa. Vi kan bergvärme i Sverige, helt enkelt. Läs mer om tekniska innovationer för uppvärmning här.

Priser på värmepumpar 2013

Precis som tidigare kommer prisbilden på värmepumpar 2013 att vara mycket spridd. Från enklare luft/luft-värmepumpar till kompletta bergvärmeinstallationer är prisskillnaden mätt i sexsiffriga belopp, och de möjliga besparingarna hänger för det mesta tydligt ihop med kostnaden för att köpa in och installera värmepumpen.

Här är några priser på värmepumpar tagna från olika återförsäljares hemsidor hösten 2012 (om inte annat anges så är priserna exklusive moms och installation):

  • Ecodan Next Generation 9,3kw (luft/vattenvärmepump): 69 000 kr (pris från VVS & Badrumspecialisten).
  • Ctc Ecoheat 312 (bergvärmepump), 59 000 kr (pris från Rorprodukter.se)
  • NIBE F1145 8kw (markvärme), 48 900 kr (pris från EVbutiken.se)
  • Bosch EHP 10 AW (luft/vattenvärmepump), 39 900 kr (pris från Polarpumpen.se)

Ovanstående exempel är bara fingervisningar på hur prisläget ser ut för några större tillverkares prisläge inför 2013. Priserna varierar alltid mycket och just vid värmepumpsinstallationer blir din egen förmåga att kontakta och begära in offerter från olika installationsfirmor särskilt viktigt. Oavsett var du bor i landet idag kan du räkna med att det finns en uppsjö installatörer som är verksamma i ditt område – utnyttja det.

Priserna i sig är svåra att som konsument påverka, och även de mest bildade ekonomer har nog svårt att spå hur den genomsnittliga värmepumpsinstallationen kommer utvecklas i pris, men ett som är säkert är att mångfalden av företag på marknaden gör att du som beställare har alla chanser i världen att pressa priset så långt ned som möjligt.

”Geothermal heating” växer ”over there”

”Geothermal heating” är termen som på engelska används för att beskriva till exempel berg- och ytjordvärme. I tidskriften Forbes berättar amerikanska företaget Climatemaster att de nu tagit fram en värmepump som de menar är bäst någonsin när det gäller årsverkningsgrad. Även andra värmepumpsföretag i Nordamerika är inne på samma spår och stora pengar läggs på teknisk utveckling. I ett oljepriskänsligt land som USA ser värmepumpslösningar ut att bli allt mer viktiga för hus- och fastighetsägare.

Flera stater i USA har eller diskuterar att infört särskild lagstiftning som stimulerar till ökat användande av just ”geothermal heating” (geovärme). I Sverige får vi, åtminstone tillsvidare, hålla tillgodo med ROT-avdraget för värmepumpsinstallationer.

Nyheter för värmepumpar att spana in under 2013

Vad sker då rent konkret med utvecklingen av nya och mer effektiva värmepumpslösningar inför 2013? Här är några av godbitarna du bör hålla dina ögon på:

Daikin presenterar sitt nya luft-vattensystem Altherma som man menar är extremt effektivt och sparar betyndande mängder energiförbrukning även i lågenergihus (läs gärna mer om dessa hus, även kallade plusenergihus, via länken).

Bensinstationer som ratar bensinen

Rubriken ovan må vara mer fyndig än sann, men faktum är att Preem nu satsar på att driva sina bensinstationer med hjälp av värmepumpar. Ett bra exempel på hur värmepumpsteknik alltmer går mot att användas för betydligt fler typer av fastigheter än bara enfamiljshus. Större bostadsfastigheter/flerfamiljshus, kontorsbyggnader, och nu alltså även bensinmackar börjar mer och mer växla över till uppvärmning med hjälp av värmepump.

Sol i skyn, sol i berget

Ett annat intressant exempel är räddningstjänsten i Bålsta som kombinerar bergvärmepump med solfångare för att sköta stationens uppvärmning. Dan Kjellgren på TA Brunnborrningar förklarar vilka särskilda fördelar man får just genom att kombinera två olika sätt att utnyttja den värme solen ger oss.

– Även bergvärmepumparna använder på vintern solvärme som lagrats i berget under sommaren. Genom att pumpa ner varmt vatten från solfångarna höjer vi temperaturen nere i borrhålet ännu mer. Och får alltså ännu bättre verkningsgrad på vintern!

Har du egna funderingar, tips eller frågor om att skaffa värmepump? Diskutera i kommentarsrutan under artikeln eller på vårt värmepumpsforum.

Missa inte dessa artiklar:

Så utvecklas värmepumpen – nyheter att hålla utkik efter

Att installera värmepump är fortsatt väldigt populärt i Sverige även om marknaden har mattats av de senaste åren. Något som sannolikt beror på en kombination av svalnande ekonomi för hushållen samt att väldigt många av de med störst behov av värmepump nu genomfört sin installation.

Det finns dock mycket i görningen som gör att värmepumpen kan ta ”nästa steg” i sin utveckling. Byggmentor har tittat närmare på var framtiden ligger för värmepumpar i Sverige. Diskutera gärna artikeln när du läst klart, antingen på vårt eminenta värmepumpsforum eller i kommentarsfältet längst ner.

Värmepumpar för fastigheter i storformat

Hittills har värmepumpar framför allt varit något för enskilda hushåll men trenden går både försäljningsmässigt och vad gäller teknisk utveckling mot att även flerbostadshus och större anläggningar överväger värmepumpslösningar.

Vi tar en titt in i värmepumpens framtid. Foto: Byggmentor.se

Ett exempel är konferensanläggningen Skogshem & Wijk på Lidingö i Stockholm som nu satsar på sjövärme (läs mer om hur sjövärmepumpar fungerar). 36 borrhål ska bidra till uppvärmningen av anläggningen och förhoppningsvis åstadkomma en besparing på 900 000 kr om året. Inte fy skam om projektet håller vad det lovat, får man säga.

Luftvärmepump med medicinska egenskaper

Det främsta argumentet för atyt installera värmepump har hittills varit ekonomiskt – de flesta husägare betalar mindre i månaden för sin värme med en värmepump. Det finns dock andra skäl som kan vara nog så viktiga i valet av uppvärmningsmetod (se vår lista över alternativ via länken).

Mitsubishi, en av de större värmepumpsaktörerna, har en luftvärmepump som är en av de pumpar som norska astma- och allergiförbundet rekommenderar då den effektivt bidrar till en bättre luftmiljö för den med pollenallergi. Eftersom allergier blir allt vanligare spår vi att värmepumpsmarknaden i framtiden nog kommer försöka sälja på fler fördelar än bara värmebesparingen – luftrenhet kan mycket väl bli en av dem, när vi pratar luftvärmepumpar.

Mer detaljerad mätning och anpassning

Ofta klumpas begreppet ”värmepump” ihop lite slarvigt. Trots allt finns det en rad olika typer av värmepumpar, och mängder av olika tillverkare och modeller, alla med egna förutsättningar och specialiteter. Den bergvärmepump som passar din granne kanske är helt fel för dig, och en flerbostadshusdimensionerad markvärmeanläggning funkar kanske kanonbra i Skåne men inte i Stockholm.

Därför ser vi tydligt hur trenden går mot mer avancerade pumpar där mätbarheten står i fokus. Ett bra exempel är Daikins nya produktserie Sky Air Seasonal Efficency där pumpens verkningsgrad (värmepumpsordlista på länken) numer mäts utifrån flera olika temperaturer för ett mer rättvist och verklighetstroget resultat.

Värmepump detsamma som köldpump?

Ja, en kryptiska udnerrubriken syftar på att en värmepump ju faktiskt i praktiken kan användas för att kyla ned ett hus när det är riktigt varmt. Kanske ett rätt litet problem här upp i nordligaste Europa, men vem vet vad växthuseffekten för med sig…

Skämt åsido så kommer nog kostnadseffektiv nedkylning i framtiden bli en allt större faktor när olika värmepumpsföretag slåss om kunderna. Den värmepump som helt enkelt lyckas kombinera flest efterfrågade kringfunktioner kommer vinna, ser vi i spåkulan.

Solel i värmepumpar

Vi har redan sett tecken på att värmepumpar som kombinerar teknologier tagit större marknadsandelar, även om utbudet fortfarande är litet. I takt med att tekniken går framåt och miljöfrågorna knappast lär ta mindre plats i debatten så har vi en tes om att solel och solvärmepumpar kommer bli en mycket vanligare syn runt svenska hus.

Har du värmepump, eller kan du tänka dig att skaffa? Varför eller varför inte? Berätta i kommentarsfältet här nedanför eller på vårt forum för värmepumpar om just din syn på vad som skulle kunna få dig att installera värmepump.

Mer läsning:

Solel för villa – så går du tillväga

Funderar du på solel till villan? Här får du tipsen för att komma igång och svaren på de vanligaste frågorna kring solenergi för privatbruk, vad det kostar och vad du kan spara genom att generera egen el till huset. Ställ gärna fler frågor i kommentarsfältet där artikeln slutar eller diskutera på vårt forum för alternativ energi. Du som redan har solel – berätta gärna om dina erfarenheter och lärdomar!

El och värme från solen är framtidens melodi

Man behöver knappast ha en doktorsexamen i fysik eller jobba med energifrågor för att anta att förnyelsebara energikällor kommer bli allt viktigare i framtiden. Dessutom har trenden med värmepumpar i sverige tydligt visat att väldigt många husägare är beredda att ta ett stort ansvar för sin egen värmeförsörjning. Solel för villa är därför ett logiskt nästa steg att ta. Men det behöver inte vara något som ligger långt in i framtiden – du kan faktiskt effektivt utnyttja solenergi redan idag.

Häng med så går vi igenom de vanligaste frågorna kring solel och sakerna du bör tänka på för att din solelsinstallation ska bli så bra som möjligt.

Solel för nybörjare

Hoppa över detta stycke om du redan känner dig hemma på vad solel innebär och hur det oftast fungerar. Annars har du här en kortfattad guide till hur solen på bästa sätt utnyttjas för privatpersoner som vill ta ansvar för miljövänlig el och värme för sitt eget hem.

Först och främst bör man skilja på solfångare och solceller. Solfångare genererar varmvatten med hjälp av solstrålar, medan solceller direkt genererar elektricitet.

Vill man elektricitet är det alltså solceller som gäller. Vanligt är att dessa monteras exempelvis på taket på ditt hus. På ett ungefär kan man schablonräkna att en kvadratmeter solcell genererar cirka 100 kWh (kilowattimmar) per år.

Många tror felaktigt att Sverige är för mörkt för att effektivt kunna utnyttja solen, men faktum är att det går alldeles utmärkt. Det är dock solklart (ursäkta ordvitsen) att det är främst under sommar halvåret som man uppnår någon effekt att tala om.

Vad kostar solceller

Det finns många variabler att ta hänsyn till när du installerar solceller så det främsta rådet är att utgå från din årliga besparing när du tittar på lösningar för solel. En jättebilliga installation men som genererar väldigt få Kwh kan i slutändan vara ett sämre ekonomiskt alternativ än en i sammanhanget dyr installation.

Någonstans mellan 30 000 kr – 80 000 kr per prducerad kW är ett nrmalt prisspann, men som sagt är det snarare installationskostnaden i förhållande till din förmodade besparing som är den relevanta siffran när du fönstershoppar efter din anläggning för solel.

Värt att poängtera i sammanhanget är att många idag satsar på solelslösningar för att det är ett miljövänligt alternativt, och kanske inte främst för att det ska leda till besparingar. Men givetvis är det ideala för den enskilde husägaren om klimatsmart och pengasmart går hand i hand. Egen elproduktion, genom exempelvis solceller, borgar ju också för stabilitet i privatekonomin om elpriserna får för sig att stiga.

Titta gärna in denna guide för mer tips på energilösningar för ditt hem.

Bidrag till solel för privat bruk

Solel för villa - ingen omöjlighet.

Ja, det går faktiskt att minska kostnaderna för sin solelsinstallation. bara under 2012 finns 60 miljoner kronor vikta för subvention av solcellsanläggningar för privatpersoner. det är dock den potten som finns, och du bör vara ute med din ansökan i god tid för att inte pengarna ska ta slut innan din ansökan behandlas.

Du får bidrag för max 45 procent av den totala kostnaden för din investering i solel, vilket bör räcka för att avlasta plånboken en hel del när du kalkylerar och granskar offerterna från installatörerna.

Vill du veta mer om bidrag för solel/solceller i just din region ska du vända dig till din länsstyrelse, där kan du också få tips på hur du går tillväga för att få en så lyckad installation som möjligt. Observera att arbetet ska vara klart innan året är slut för att du ska kunna ta del av stödet.

Sälja vidare den genererade solelen

Eftersom solljuset i Sverige är, för att uttrycka det milt, ojämt fördelat under året så finner sig många husägare med solceller i en sits där de överproducerar under sommarhalvåret. För den med solel i villa kan det alltså vara läge att titta på möjligheten att sälja vidare sin solenergi till en elleverantör.

Hör med din leverantör om huruvida de kan hjälpa dig med vidareförsäljning av din solcellsgenererade el. Ett bra tips är också att ringa den energirådgivare som jobbar på din kommun, dessa har ofta god kännedom om möjligheter för egna energilösningar såsom solel för privatpersoner.

Vad kan få dig att skaffa solceller? Ställ frågor om solel, eller ge dina synpunkter på denna lösning, antingen i kommentarsfältet direkt nedanför eller diskutera på vårt forum för sol-, vind- och annan alternativenergi.

Stora skillnader i elpriser 2012 – så sänker du just ditt elpris

Elpriserna varierar väldigt mycket beroende på var i landet du bor, inte minst tack vara de nya elprisområdena som delat in Sverige i fyra olika zoner där elpriserna ser olika ut. Nu visar en färsk undersökning från Villaägarnas Riksförbund att priserna skiljer sig väldigt mycket – mer än 8 000 kr mellan den billigaste kommunen (Malung) och den dyraste (Torsås). Tyck gärna till om de stora skillnaderna i elpriserna i kommentarsrutan eller på Byggmentors forum för elpriser.

Nätvagift och elprisområden påverkar

Byggmentor har tidigare skrivit om elprisområdena och kritiken mot dem. Nu lyfter Villägarna fram elprisområdena som en viktig faktor till de stora skillnaderna i elpris mellan olika kommuner. En annan viktig faktor är elnätsavgifterna som varierar mycket från kommun till kommun.

 Så sänker du dina elkostnader

Stora skillnader på elpriset i olika kommuner.

Även om du inte kan göra så mycket åt ditt elpris i sig så kan du ändå som husägare ta kommando över din situation och påverka din elförbrukning. Framför allt den som använder el för att värma upp sitt hem kan tjäna in pengar genom att investera i en effektivare värmekälla eller i energibesparande åtgärder för sitt hus.

En bra plats att börja på är Byggmentors guide för att välja rätt energival. Vi har även skrivit om en rad olika åtgärder för att sänka sina värmekostnader från större investeringar såsom att skaffa bergvärmepump eller dränera/isolera, till att möblera energisnålt.

Elprisets utveckling under 2012

Många bedömare spår att vi kommer se en fortsatt låg elprisnivå i jämförelse med hur priserna legat de senaste åren. En relativt mild vinter har gjort att vattenmagasinen är välfyllda vilket ger elpriser på låg nivå. Dock så kan spikar i priserna förekomma och hur elpriset justeras mot slutet av året är svårare att sia om.

Vad tycker du om utvecklingen av elpriser och de stora skillnaderna mellan olika kommuner? Rätt eller orättvist? Tyck till i kommentarsrutan eller på Byggmentors forum för elpriser.

Minskat stöd till solceller – men priserna sjunker

Den senaste tiderna har det varit en del turer kring stöd för solenergi, både storskalig sådan och för privatpersoner. Nu meddelar Regeringen att stödet för solceller kommer fortsätta att kunna sökas under hela 2012 men också att det sjunker från 60 procent till 45 procent av investeringen. Men enligt Energimyndigheten behöver inte detta nödvändigtvis betyda dyrare solcellsinstallationer för kunderna.

Bidraget sjunker – priserna också

Stöd bidrag solceller

Solcellsstödet blir kvar 2012, dock något minskat.

Även om det statliga stödet till solceller minskar med 15 procentenheter så har samtidigt priset för solceller minskat nästan lika mycket. Förhoppningen från regeringens sida är alltså att även om stödet sjunker så ska konsumenterna ändå vara stimulerade nog att vilja skaffa solenergi eftersom tekniken blivit billigare.

Det är dock de nya reglerna som gäller för alla ansökningar som behandlas från och med den 1 november 2011, oavsett om ansökan skickats in tidigare än så.

Maxbelopp på 1,5 miljoner kr

Stödet kommer som sagt att ligga på 45 procent av investeringskostnaden, dock som mest 1,5 miljoner kronor. Detta kan sättas i relation till vad Energimyndigheten menar är det normala priset per kilowatt toppeffekt för solceller – mellan 25 000 och 50 000 kr.

Gamla ansökningar gäller fortfarande

Det tidigare stoppet för solvärmebidraget är alltså att betrakta som hävt så länge pengarna räcker – i nuläget är 60 miljoner kr avsatta för stöd till solcellsinstallationer 2012. De ansökningar som redan är inskickade är alltså redan ”i kö” och du behöver inte skicka in en ny ansökan om den tidigare inte blivit behandlad än.

Är detta rätt väg att gå från Regeringens sida? Bör stödet utökas eller avskaffas till förmån för någon annan energiform? Gör din röst hörd i kommentarsrutan nedanför eller på Byggmentors forum för alternativ energi.

Pelletshotet – fel förvaring av pellets kan vara livsfarligt

Ditt pelletsförråd kan vara en livsfara. Byggmentor berättar varför och hur du förvarar dina pellets på ett säkert sätt.

Pellets är idag ett vanligt val för uppvärmning av svenska hus (läs om pelletskaminer här). Men om de förvaras i stora mängder utan ventilering kan de vara direkt farliga och till och med dödliga.

Pellets och kolmonoxid

Boven i dramat heter kolmonoxid och kan utsöndras av pellets. Om förrådet där de förvaras då inte är tillräckligt ventilerat kan kolmonoxiden samlas och orsaka kvävning hos en människa, som i värsta fall direkt leder till döden.

Inget problem med pellets i säck

Det är dock inte ett problem för den som köper sina pellets i säckar, utan enbart för dem som köper i bulk vilket innebär att en ”bulkbil” kommer till förrådet och blåser in dem med tryckluft. Då blir mängden större och potentiellt farlig om inte förrådet är utformat för att hantera pellets, eftersom syret försvinner och kolmonoxid bildas och ackumuleras. 

– Träpellets i sig är inte farliga utan det är vid förvaring i slutna utrymmen som riskerna kan uppstå. Detta har man vetat om i snart 10 år. De dödsfall som har inträffat har skett på utländska fartyg varav ett i svensk hamn och där ansvaret kanske är diffust. Nu har dock två dödsfall i Finland rapporterats i förråd på land och situationen blir annorlunda, säger yrkeshygieniker Urban Svedberg i ett uttalande på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Så gör du för att förvara pellets säkert

Att det finns risker med pelletsförvaring innebär dock inte att man måste sluta handla pellets i bulk. Utformas förrådet korrekt och förvaringen sker ansvarsfullt är pellets helt ofarligt. Det viktigaste är att ventilationen fungerar för att inte farliga gaser ska kunna samlas. Sedan bör förrådet vara låst och tydligt märkt med varningsskylt, inte minst för att inte barn av misstag ska ta sig in i det. Sedan bör det alltid luftas ur och ventileras ordentligt innan man går in i det.

Diskutera gärna pellets och pelletsförråd i kommentarsfältet nedanför eller på Byggmentors forum för uppvärmning och energi.

Skillnad mellan solfångare och solceller

Solfångare och solceller blandas ibland ihop trots att de egentligen mest har energikällan – solen – gemensamt. Byggmentor reder ut begreppen och guidar genom solljuset. Efter du har läst får du diskutera och ställa frågor i antingen kommentarsrutan nedanför artikeln eller på Byggmentors forum för alternativa energikällor.

Enkel skillnad mellan solfångare och solceller

Dagens teknologi tillåter fortfarande inte husägare i Sverige att använda enbart solen för ein värme- och elproduktion, men utvecklingen går framåt och solenergi blir allt mer populärt. I kombination med andra energikällor, exempelvis en värmepump, kan en sollösning vara ett perfekt miljövänligt komplement för en villas energiförsörjning.

Vad är då skillnaden mellan solfångare och solceller? Kort och enkelt uttryckt: solfångaren är till för att värma upp vatten och solceller konverterar solens strålar till elektricitet.

Så fungerar solceller

Solceller är alltså mer ”allround” än en solfångare eftersom dessa kan generera el, vilket i sin tur kan skapa både värme och bidra till hushållselen (eller kanske till och med överproducera, enligt principen för passivhus och plusenergihus). Nackdelen med solceller gentemot en solfångare är framför allt det oftast blir en något sämre ekonomisk affär med solcellerna.

Dock ska man komma ihåg att solceller fortfarande framför allt är en investering i klimatet, på ett sätt där den enskilde medborgaren faktiskt kan göra en betydande insats genom att producera egen el istället för att köpa el som kan vara producerad på betydligt sämre sätt rent miljömässigt. För mindre hus som kanske inte har behov av el- eller värmeförsörjning året runt, sommarstugor till exempel, kan solceller vara ett mycket bra alternativ. Solceller, eller rättare sagt sol-el, omvandlar genom halvledare solens strålar direkt till el vilket kostar ungefär drygt 2 kr/kWh, om man slår ut investeringen på vad man får ut av solcellerna.

Så fungerar solfångare

Solfångare. Foto: Hallin-m. Licens: {link: http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/deed.en}Creative Commons{/link}

En solfångare fungerar egentligen väldigt enkelt – solen skickar värme som värmer upp vatten. Detta vatten används sedan som vanligt tappvarmvatten, alltså i till exempel dusch, bad och kranar. Men precis som i fallet med solceller så är svenskt klimat inte tillräckligt varmt och soligt för att solfångare ska kunna ta över hela varmvattenförsörjningen, men väl en del av den. Normalt är att solfångaren dimensioneras för att stå för hälften av hushållets varmvatten. Solvärme går också att få ekonomiskt stöd för, läs Byggmentors tidigare guide till detta solvärmebidrag, och om det tillfälliga(?) stoppet för det. Utnyttjar du inte solvärmestödet så omfattas installation av solfångare också av ROT-avdraget.

Ställ gärna frågor eller dela med dig av egna erfarenheter, antingen i kommentarsrutan nedanför eller på Byggmentors forum för alternativa energikällor.

 

Nytt test: Luft/vatten knappar in på bergvärme

Bergvärme, den kanske mest populära värmepumpsvarianten, behöver börja se sig över axeln. Luft/vatten-värmepumparna blir allt mer effektiva och med rätt val av modell och dimensionering kan luft/vatten-värme vara nästan lika energieffektivt som bergvärme. Kom gärna med egna funderingar eller frågor, antingen i kommentarsrutan nedanför artikeln eller på Byggmentors värmepumpsforum.

Vill du så kan du direkt läsa vår guide till kostnad och besparing för bergvärme.

Nytt test av luft/vatten-värmepumpar

Statliga Energimyndigheten genomför regelbundet tester av bland annat värmepumpar. I sin senaste testomgång kunde de konstatera att luft/vatten-värmepumpen knappar in på bergvärmepumpen vad gäller effektivitet, och därmed också i möjlig besparing. Testet utfördes utifrån förutsättningar liknande de i södra Sverige rent klimatmässigt.

Energimyndigheten testade åtta värmepumpar från i år och har tidigare testat tre äldre modeller. Alla var av typen luft/vatten, vilket i korthet innebär att de utvinner värme ur luften utomhus som sedan distribueras i husets vattenburna distributionssystem. Läs mer i Byggmentors guide till hur luft/vatten-pumpen fungerar.

Högre effekt ökar både besparing och investeringskostnad

Luft/vatten-värmepumpen fångar upp värme i uteluften. Foto: www.ivt.se

De värmepumpar som testats och som haft mellan sju och åtta kilowatts effektstorlek skulle enligt testet ge en besparing på mellan 8 600 och 9 700 kWh/år (se de testade pumparna längre ner i denna artikel). Med högre effektstorlek visar testet att skillnaderna i besparing minskar, vilket gör att incitamentet till att investera i en mer kraftfull luft/vatten-värmepump också minskar eftersom dessa ofta kostar mer att köpa.

Tumregeln är dock som vanligt att hitta den värmepump som är rätt dimensionerad för just dina förhållanden, varken för stor eller för liten. Utnyttja alltid värmepumpsinstallatörernas kompetens och begär in olika förslag och offerter för att kunna jämföra.

Test av värmepumparnas årsvärmefaktor

Den så kallade årsvärmefaktorn (se gärna Byggmentors ordlista för värmepumpen för förklaringar av termer), alltså värmefaktor/COP (hur mycket värmepumpen ger i förhållande till vad den förbrukar) utslaget på ett år, för de pumpar som låg på 7-8 kW låg på mellan 2,4 och 2,9. Testet gjordes baserat på ett hus med energibehov på 15 000 kWh/år.

För de som hade en effektstorlek på nio watt och uppåt gjordes testet baserat på ett hus med energibehov på 35 000 kWh. Dessa luft/vatten-pumpar hade en besparing på mellan 21 300 och 22 200 kWh, vilket ger en mindre procentuell skillnad än för de mindre pumparna. Årsvärmefaktorn för dessa landade på 2,6–2,7.

Som alltid med värmepumpar gäller det att inte stirra sig blind på varken värmefaktor eller besparing, dessa siffror blir mindre värda utan att ställas i relation till vad du betalar för din värmepump, både själva inköpet och arbetskostnaden för installationen. Läs mer om besparing med värmepump.

Luft/vatten-värmepumpens brister

Resultaten visar alltså att en luft/vatten-värmepump kan sänka energikostnaderna för ett hus med i genomsnitt 60 procent, och att denna typ av värmepump nu alltså knappar in på den mycket effektiva varianten bergvärme. Men Energimyndigheten tar även upp några brister som framkommit i testerna.

Luft/vatten-värmepump. Foto: www.ivt.se

Bland annat visar det sig att flera värmepumpar har stora förluster när det gäller att hålla tappvattnet varmt, alltså det vatten som används i kranar och duschar. Just denna värmeförlust menar Energimyndigheten att man måste förbättra tekniken i pumparna för att råda bot på den.

En annan aspekt som ofta debatteras kring värmepumpar är bullernivåerna. I testet av luft/vattenvärmepumparna hamnade ljudnivån på mellan 56 och 71 decibel. Värt att nämna i sammanhanget är att man brukar säga att en höjning med tio decibel uppfattas av örat som en fördubbling av ljudstyrkan. Alltså bör även ljudnivån tas hänsyn till när du väljer din pump, kanske kan det vara värt med en lite dyrare eller mindre effektiv modell om bullret är lägre?

Testade luft/vatten-pumpar 2011

Dessa pumpar har testats av Energimyndigheten (se hela listan och all data via länken, där kan du också se hur väl de står sig baserat på hus med olika stora energibehov – 15 000, 25 000 respektive 35 000 kWh):

Modell Ca pris inkl. moms
Bosch EHP 8 AW 84 600 kr
CTC EcoAir 107 87 500 kr
Euronom ExoAir 7,5 89 800 kr
Nibe F-2025 8 kW 89 400 kr
Carrier AquaSnap Plus 61 900 kr
Toshiba Estia HWS-802H-E 69 000 kr
IVt Premium Line A Plus 10 108 000 kr
Thermia Atec HP 11 96 900 kr

 

Har du eller funderar du på att skaffa luft/vatten-värmepump? Kom med funderingar eller frågor, antingen i kommentarsrutan nedanför eller på Byggmentors värmepumpsforum.