Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, branschorganisation för installatörer av värmepumpar

Från och med maj 2014 är Svenska Kyl och Värmepumpföreningen den branschorganisation som gäller för installatörer av bergvärme, jordvärme, luft/vattenvärmepumpar och luft/luftvärmepumpar, samt företag med inriktning på service inom kyl- och frysbranschen.

Organisationen är bildad genom en sammanslagning av två tidigare organisationer; Svenska Värmepumpföreningen (SVEP) och Kyl & Värmepumpföretagen. Styrbjörn Drugge som är ordförande för Svenska Kyl & Värmepumpföreningen menar att sammanslagningen kommer vara av godo för värmepumpsinstallatörer och andra medlemmar.

– Sammangåendet är något som kommer att gynna våra medlemsföretag då vi kommer att vara en större och starkare organisation med bättre förutsättningar att bevaka våra medlemmars intressen och driva de frågor som är viktiga för vår bransch.

Viktiga frågor för Svenska Kyl & Värmepumpföreningen

Den nybildade branschorganisationen har flera stora frågor på sitt bord den närmaste tiden, inte minst frågan om värmepumpsinstallatörer som anger för stor del arbetskostnad vid värmepumpsinstallationer i syfte att få göra större ROT-avdrag är ett aber för branschen.

– Kombinationen stora pensionsavgångar och att det utbildas för få personer med rätt kompetens för vår bransch leder till stora problem för våra medlemmar, så självklart är det en enormt viktig fråga att driva. Sedan måste vi helt enkelt komma till rätta med det utbredda fusket i branschen som drabbar de företag som vill vara ärliga. Det är inte acceptabelt att det ser ut som det gör, säger Styrbjörn Drugge.

På detta tema vill vi på Byggmentor rekommendera vår guide för dig som ska skaffa värmepump.

Se också vår lista över svenska branschorganisationer.

Bergvärme, pris, investering och besparing

Byggmentor räknar på vad bergvärme kostar, vad du kan spara genom att installera bergvärme och hur du vet vilken modell av bergvärmepump som passar bäst beroende på var i landet du bor och vilket värmebehov du har. Artikeln är del två, del ett handlade om fakta och funktion – bergvärme. Har du egna frågor eller tankar om bergvärme och priser/besparing? In och diskutera på vårt värmepumpsforum.

Kostnad: borrning för bergvärme

Till att börja med måste man konstatera att inga två bergvärmeinstallationer eller lösningar är identiska och det är därför svårt att ge en exakt prisuppgift för vad bergvärme kostar. Det man kan börja med att säga är att själva borrningen blir dyrare ju högre upp i landet man kommer.

För en bergvärmepump med en avgiven effekt på 6 kW ligger priset för borrhålet (eller ”energibrunnen” – se vår ordlista ”Värmepump A-Ö” för mer information) på mellan 23 000 kr och 45 000 kr (enligt Energimyndigheten). Det lägre priset är då södra delen av Götaland och det högre är översta Norrland, i mellersta Sverige hamnar man någonstans i mitten.

Eftersom Sverige är ett avlångt land är temperaturen lägre högst upp jämfört med längst i syd, detta betyder att bergvärmepumpens energibrunn behöver vara djupare i kallare klimat för att den ska kunna ta upp tillräckligt med värme ur marken. Djupet, och därmed också priset, för borrhålet hänger även på vilken bergart som finns under tomten och hur mycket jord som ligger ovanpå berget.

Energibesparing genom bergvärme

Syftet med att installera en bergvärmepump är för de allra flesta att sänka sina värmekostnader. Det är därför viktigt att ta hänsyn till både hur mycket billigare årsnotan blir genom din värmepump och vad den kostar att borra för, köpa och installera. För de flesta kan en investering i bergvärme löna sig inom fem till tio år.

Hur stor energibesparing du kan göra hänger på vilken värmepump du väljer och vad ditt hem har för behov. Det finns inget allmänt råd men ett tips är att hitta en värmepump som kan täcka mellan 60 och 70 procent av ditt hus maximala behov av effekt. Det betyder att din bergvärme ska kunna stå för 60 till 70 procent av den värme ditt hus behöver när det är som allra kallast. Klarar den det så kommer den under ett år att kunna leverera runt 90 procent av den värme som krävs för att värma både hus och varmvatten.

För att veta vad ditt hus har för effektbehov när temperaturen är som lägst är det bra att prata med erfarna bergvärmeinstallatörer eftersom de är vana att räkna ut detta. Faktorer som påverkar är hur stort ditt hus är, var i landet det ligger och vilken typ av hus det är.

Bergvärme
Bergvärmepump Foto: NIBE

Hitta rätt bergvärmepump för dina behov

Som vi tidigare gått igenom behöver din pump ha en angiven effekt som motsvarar mellan 60 och 70 procent av ditt hus maximala effektbehov. Du behöver alltså ta reda på ditt hus effektbehov innan du kan börja leta lämplig bergvärmepump. Ett sätt är att ta din normala oljeförbrukning i kubikmeter per år och gångra det med följande siffror beroende på var i landet pumpen ska installeras:

  • Södra Sverige: 3,0
  • Mellersta Sverige: 2,7
  • Norra Sverige: 2,4

Siffran du får är då är en uppskattning på ditt hus maximala effektbehov räknat i kilowatt. Om vi testräknar för en bergvärmepump till ett hus i Skåne med en oljeförbrukning på 3 m3 per år får vi:

3*3 = 9 kw maxeffektbehov. Om vi räknar lågt, med 60 procent, behöver alltså värmepumpen ha en avgiven effekt på 5,4 kw för att kunna stå för 90 procent av ditt hus totala energibehov.

Exempel på testade värmepumpar

Energimyndigheten publicerar ofta matnyttig information om värmepumpar. Det här är siffror som publicerades 2006 och alltså har några år på nacken men fungerar bra som en fingervisning om vad man ska titta på när det gäller värmepumpar samt vad det kan tänkas kosta. Just detta urval är värmepumpar anpassade för ett hus som ligger på runt 20 000 kilowatt per år i energibehov (hushållsel inte inräknad).

Namn                      Tillförd/avgiven effekt i kW                    Energibesparing i kW/år           Cirkapris 2006

Alvatek TG 50                          1,6/5,2                                                         13 200                                     56 000 kr

AutoTerm TerraMax C6      1,9/5,5                                                          13 100                                     48 600 kr

CTC Ecoheat 5                        1,7/5,1                                                          13 900                                     46 500 kr

Euronom Exotic S6                3/6,8                                                            13 800                                     66 500 kr

EVI HEAT Combi 5                1,6/5,1                                                           13 600                                     40 000 kr

Nibe Fighter 1230-6kW      1,7/4,6                                                            13 200                                     52 000 kr

Här är det alltså viktigt att inte bara stirra sig blind på priset utan istället se vad pumpen erbjuder för avgiven effekt och energibesparing och sedan räkna ut vad det innebär i besparing per år. Sedan ser du snart om bergvärme är lönsamt för dig. Glöm inte att själva installationen kostar också, allt mellan 10 000 till 30 000 kr får du räkna med. Men arbetskostnaden för borrning och installationen kan du halvera genom att utnyttja ROT-avdraget. Prata med de installatörer du tar in offerter från för att höra om de gör detta avdrag redan på offertstadiet eller om det kommer först på fakturan.

Vad har du betalat för din bergvärme? Vilka tips eller frågor har du kring värmepumpar? Dela med dig i kommentarsrutan nedanför eller på Byggmentors värmepumpsforum. Missa heller inte våra andra artiklar om bergvärme.

Kanske vill du även läsa mer om:

Billigare borrhål för bergvärme

Billigare borrhål för bergvärme

Att borra för bergvärme kan vara en dyr historia men ny teknik kan göra det mycket billigare att borra borrhål och därmed installera bergvärme för villa eller fastighet. Byggmentor visar dig hur din bergvärme kan bli billigare och därmed ännu mer lönsam.

Idag: Borrhål med lufttryck

Traditionellt sett så borras bergvärmebrunnar i Sverige med borrverktyg som drivs med lufttryck. Detta lufttryck skapas genom en dieselkompressor som drar många hundra liter dieselbränsle för att klara av att leverera det tryck som krävs för att komma 100-200 meter ner i marken.

Denna metod är mycket vanlig i Sverige och även om den är kostsam så är en bergvärmepump en kostnadseffektiv investering för både villaägare som för större fastigheter och bostadsrättsföreningar. Men nu har alltså två entreprenörer i Norrland tagit fram en ny borrmetod som de menar sänker priset på en installation rejält.

Imorgon: Borra för bergvärme till lägre pris

Istället för lufttrycksborrning så går den nya metoden ut på att använda sig av vattentryck, något som gör att avsevärt mycket mindre bränsle förbrukas i processen. Detta gör att kostnaden för borrningen sjunker, liksom tiden det tar.

Till tidningen Örnsköldsviks Allehanda (länk) beskriver Krister Andersson, en av de som utvecklat den nya borrtekniken, ytterligare en fördel.

Det behövs det ingen olja för att smörja kompressorn. Om olyckan är framme och kompressorn smäller så blåser den ner all olja ner i hålet. Det är inte ofta det händer men när det händer förstörs en ofantlig mängd grundvatten.

Snabbare hantering av foderrör

Ett borrhål för bergvärme måste nå ned till berggrunden.
Ett borrhål för bergvärme måste nå ned till berggrunden.

Foderrör som används vid bergvärmeborrning för att inte hålet ska fyllas med jord från de översta marklagren är en annan del av arbetet som förfinats och förbättrats av Krister och hans kompanjon Mikael Karlsson. Där det tidigare tog många timmar för att få ned några meter foderrör kan det nya sättet att jobba på lösa borrproblematiken på bara minuter.

Kort beskrivet så brukar man traditionellt sett svetsa skarvarna mellan foderrör vilket tar en hel del tid medan man här istället gängar rören, och fyller på med betong och sedan drar upp foderröret. En fördel till med det arbetssättet är att rören då kan återanvändas, alltså finns det också en miljövinst med det hela.

Denna snabbare process med foderrör gör också att en bergvärmepump kan bli en vettig lösning även för den som har byggt hus på mark där det övre jordlagret är väldigt djupt (eftersom värmen dras upp ur själva berggrunden måste man alltid borra förbi lösjorden). Så allra bäst besparing kan den som har relativt långt ned till berggrunden göra.

Hur påverkar detta priset för bergvärme?

I praktiken uppskattar skaparna till borrtekniken att detta gör att en bergvärmeinstallation kan utföras avsevärt billigare, till och med en bra bit under 100 000 kr efter att ROT-avdraget också utnyttjats.
Det kan göra att bergvärme blir aktuellt både för fler villaägare och fastighetsägare, men också att det till och med kan bli intressant för sommarstugor och liknande, tror Mikael Karlsson och Krister Andersson. De har arbetat fram sin borrhålsmetod i tretton år och anser att den nu är redo att användas ”skarpt”.

Du kan läsa på mer om hur bergvärme fungerar samt ekonomin i bergvärme i våra tidigare artiklar. Ställ gärna frågor eller kommentera dina tankar kring den nya tekniken i kommentarsrutan efter artikeln eller på vårt bergvärmeforum.

Faktaruta: Borrhål för bergvärme

  • Ett borrhål för en normalstor villa i Sverige är ofta mellan 120-170 meter djupt.
  • Borrhålen kallas också för ”energibrunn”.
  • Ett borrhål kostar i dagsläget ungefär mellan 200-350 kr/meter.
  • Borrhålets djup beror på hur mycket värme som behöver transporteras upp ur det, värmepumpens effektivitet samt vilken typ av mark hålet borras på.
  • Till denna kostnad kommer priset för bergvärmepump, övriga material, samt installation.
  • Djupet på energibrunnen varierar från installation till installation. Du som vill skaffa bergvärme bör därför ta in några olika åsikter från separata värmepumpsfirmor som kan ge ett utlåtande om vilket djup som lämpar sig bäst utifrån din fastighets utgångspunkter.
  • Arbetet med borrningen berättigar till ROT-avdrag (50 procents rabatt på priset för arbetet), dock inte eventuell maskinhyra eller andra materialkostnader.
  • I Sverige idag finns det flera hundra tusen installerade bergvärmepumpar.

Bergvärme med solfångare i stor skala

Bergvärme med solfångare i stor skala

I Stidsvig i Skåne satsar man stort på kombinerad bergvärme med solfångare. Många menar att det är framtidens melodi för hållbar uppvärmning för privatpersoner i småhus och i detta projekt testas metoden nu i bostadsbolaget Treklövern.

Bergvärme gick före luftvärme

I en intervju i Helsingborgs Dagblad berättar Ulf Bengtson, Treklöverns VD, att man trots högre initial kostnad satsade på bergvärme snarare än luftvärmepumpar. Detta för att bergvärmepumpen helt enkelt presterar bättre och levererar mer värme vilket i sin tur betyder lägre elförbrukning och i längden lägre kostnad.

I detta spännande projekt är det 35 lägenheter inom Treklövern som kommer få ta del av denna miljövänliga värme. Primärt kommer värmen ur borrhålen på 200 meter djup vardera, tolv stycken totalt. Detta kan jämföras med den energibrunn som borras för privatinstallation av bergvärme som brukar ligga på ett hål med 130-160 meters djup.

Går från olja till förnyelsebar energi

solfångare bergvärme solvärme
Exempel på solfångare på tak.

Tidigare värmdes fastigheterna med värme från oljeledning till panna, något som varit en standard i stora delar av Sverige under många år. Att nu gå till en blandning av solvärme från solfångarna samt bergvärme ger fördelen att man då kan utnyttja solens strålar när det fungerar vädermässigt, och använda bergvärmen (som även den är solenergi, om än indirekt genom att solvärmen lagrats i marken) som kan magasineras tills den behövs. Solfångarna är placerade runt husen samt på taken.

Nu är frågan om Treklövern tjänar pengar på sin klimatsmarta investering. Projektet har kostat 1,8 miljoner kronor och det återstår att se hur lång återbetalningstiden blir; alltså när bostadsbolaget och de boende kan räkna hem det hela som en plusaffär. Byggmentor håller givetvis ögonen på projektet och kommer med uppdateringar när sådana finns.

Vad tycker du om initiativet? är bergvärme och/eller solfångare något du själv funderat på? Skriv gärna en kommentar under artikeln och diskutera ämnet närmare på något av våra forum för el, energi och uppvärmning.

Fakta om bergvärme

Fakta om solfångare

Bergvärme är en populär uppvärmningsmetod i Sverige. Principen är att en slang fångar upp värme i ett djupt hål i marken, värme som sedan växlas upp inuti en bergvärmepump. Denna värme distribueras sedan via ett vanligt vattenburet värmesystem.

Det är en dyr investering som kan kosta en bra bit över 100 000 kr men som å andra sidan kan ge väsentliga besparingar för både privata hushåll och för storskaliga system som kontorsfastigheter eller flerbostadshus.

Solfångare utnyttjar den värme som solens strålar för med sig när de träffar Jorden. Genom att värmen samlas upp av solfångarna och sedan lagras i en ackumulatortank kan värmen utnyttjas även på dagar då solen inte tittar fram, vilket gör att solvärme faktiskt är gångbart även här uppe i mörka Norden.

Tidigare har effektiviteten hos olika solvärmesystem varit ifrågasatt men idag har tekniken utvecklats till att vara ett mycket bra energialternativ, inte minst som komplement till exempelvis bergvärme.

Vi kan avslutningsvis konstatera att bergvärme och värmepumpar verkar ligga skåningarna nära – Lund utsågs nyligen till 2012 års bästa värmepumpskommun av Svenska Värmepumpföreningen. Grattis Lunds kommun önskar vi på Byggmentor!

Bergvärme eller luft/vatten-värmepump? Så väljer du rätt

Bergvärme eller luft/vatten-värmepump? Så väljer du rätt

Väljer du mellan bergvärme eller luft/vatten-värmepump som uppvärmningsalternativ för ditt hus? Här är fördelarna och nackdelarna mellan dessa två populära värmepumpar, läs, lär och gör rätt val för just dina behov och din budget. Kommentera gärna artikeln (längst ned) med frågor eller tips när du läst klart.

Du kan också bolla frågor, idéer eller tips på vårt forum om värmepumpar.

Utgå från ekonomi och minskad kostnad

Det enskilt viktigaste att ha med dig i ryggsäcken när du väljer mellan en bergvärmepump som samlar upp värme i djupa hål i marken, eller en luft/vatten-värmepump som fångar in den värme som alltid finns i utomhusluften är att du måste fokusera på hur mycket du kan sänka dina kostnader, inget annat. Allt för många stirrar på det höga priset för själva värmepumpen, eller den dyra installationen och borrningen för bergvärme, när de i själva verket egentligen bara bör titta på bottenraden – ”hur mycket pengar kan jag spara varje månad?”.

Detta blir alltså det första viktiga rådet att ha med sig när du väljer värmepumpsform – det som passar för grannen eller släktingen kanske inte är rätt för dig. Värmepumpsfirmorna ser varje installation som ett nytt projekt där tidigare lärdomar till viss del måste omprövas. Gör det du också.

Fördelarna med bergvärme

En bergvärmepump suger åt sig värme från ett borrhål som borras i anslutning till en villa eller en större fastighet. Denna värme ligger latent i marken året runt och även på vintern när luften är kall kan värmepumpen utnyttja den energi vi har under våra fötter.

Trots att bergvärmeinstallationer generellt sett är den dyraste värmepumpsformen så är de också den vanligaste, helt enkelt för att de i allmänhet är de mest effektiva. Du får mest värme per investerad krona helt enkelt, vilket också innebär flest kronor sparad.

En bergvärmepump håller oftast 10-15 år medan ett borrhål fungerar mycket längre än så. Därför kan du som har borrat detta bergvärmehål på tomten använda det som argument för att högre utgångspris om det blir dags att sälja huset en vacker dag. Huset är då bergvärmeredo.

Eftersom bergvärme är så otroligt populärt i Sverige finns det en uppsjö av små och stora värmepumpsinstallatörer som är verksamma över hela landet. Det är positivt för dig när du tar in offerter på bergvärmelösningar för just din bostad eller fritidshus då du lättare kan analysera och ställe de olika prisförslagen mot varandra.

Läs mer om bergvärme.

Fördelarna med luft/vatten-värmepump

Vad passar för ditt hus - bergvärmepump eller luft/vatten-värmepump?
Vad passar för ditt hus – bergvärmepump eller luft/vatten-värmepump?

Luft/vatten-värmepumpen är den värmepumpsform som tagit mest mark på senare år i takt med att dessa blivit allt mer effektiva i och med tekniska framsteg.

”Luft/vatten” innebär helt enkelt att värmen kommer från luften (sugs in från uteluften) och sedan skickar pumpen den ut i det vattenbaserade värmedistributionssystemet. Det är alltså precis som med bergvärme fördelaktigt om du redan har distribution av värme med hjälp av vatten i huset.

Alternativet är att antingen sätta in vattendistribution i samband med värmepumpsinstallationen, eller att överväga den något klenare luft/luft-värmepumpen istället.

Ställer man bergvärme kontra luft/vatten så vinner luft/vattenvärmepumpen på att den är billigare att köpa in och installera. Både lägre pris på ”hårdvaran” och att du slipper processen med att borra och lägga värmeuppsamlande slang gör att en luft/vatten-installation kan gå på halva priset av en bergvärmelösning.

Å andra sidan är det också oftast mindre värmeleverans från luft/vatten, så som vi konstaterade i inledningen är det viktigaste att alltid se på just din situation, din boyta som ska få värme, och de specifika erbjudanden och kalkyler du får från värmepumpsfirmorna du tar in priser från.

Läs mer om luft/vatten-värmepumpar, och diskutera ämnet i diskussionsrutan under denna artikel (hoppa dit).

Sju frågor att ställa till installatören

Så hur ska du rent konkret få reda på vilken lösning som passar dig, dina värmebehov och ditt budgettak? Med Byggmentors sju frågor till värmepumpsinstallatören ser du till att få så bra underlag för ditt beslut som möjligt:

  1. Hur mycket mindre el kommer gå åt till min uppvärmning med luft/vatten respektive bergvärme?
    Svaret på denna fråga ska ge dig ett tydligt antal kWh som du sedan kan räkna på mot vad din el kostar, och därmed få en siffra på din årliga intjäning. Detta är direkt kopplat till dimensioneringen av din värmepump.
  2. Varför rekommenderar ni just denna värmepump?
    Många installatörer har särskilda avtal med enskilda tillverkare, detta behöver inte vara ett problem men du bör alltid fråga vad firman anser gör just den/de värmepumpar de föreslår till det bästa alternativet för dig.
  3. Är inte bergvärme/luft/vattenvärme mer effektivt?
    De flesta installatörer är nischade mer eller mindre mot en viss typ av pumpar, så fråga alltid vad de anser om den värmepumpstyp de inte förespråkar.
  4. Vad kostar det?
    En given fråga som måste väga in tungt i ditt beslut, men; nästa fråga är än viktigare?
  5. Hur många år tar det innan den värmepump ni föreslår har betalat sig själv?
    Denna kontrollfråga är A och O – du skaffar ju bergvärme eller luft/vattenvärmepump för att få sänkta kostnader, och då är den så kallade återbetalningstiden det tydligaste sättet att få svar på när du ”går plus” på din lösning.
  6. Har ni andra kunder med liknande hus som skaffat liknande värmepumpar?
    De flesta entreprenörer som borrar och installerar bergvärme eller luft/vatten har färdiga referensobjekt att presentera, utnyttja det.
  7. Vad händer om något inte funkar?
    Ställ denna fråga inför avtalsskrivningen för att få svart på vitt vad installatören åtar sig i fråga om garanti, service och åtgärder om pumpen levererar mindre värme än utlovat.

Dessa sju frågor tror vi hjälper dig på traven (och funkar givetvis lika bra att ställa för andra värmepumpsformer, som sjövärme eller jordvärme). Har du andra frågor du vill ha besvarade? Eller egna erfarenheter kring bergvärme eller luft/vatten? Kommentera artikeln här nedan och dela med dig av kunskap eller nödvändiga frågor.

Fler skaffar bergvärmepump

Fler skaffar bergvärmepump

Även om vi har sett att luft/vattenvärmepumpar knappat in på bergvärme när det gäller effektivitet kontra investering så berättar nu Svenska Värmepumpföreningen (SVEP) att försäljningen av bergvärmepumpar ökat i år jämfört med samma period förra året.

Bergvärme till villa populärt

Bergvärmepumpar allt mer populära. Foto: IVT

Det är bergvärmepumpar som står för ökningen i den totala försäljningen av värmepumpar i Sverige. Samtidigt minskade luft/vatten-värmepumparna under tredje kvartalet i år jämfört med 2010, berättar SVEP. Det som dock kanske är mest intressant med den senaste statistiken är att den totala effekten på de installerade värmepumparna ökat med hela 30 procent jämfört med i fjol. Kanske beror det på ett fler och fler, även större fastighetsägare, inser vilken stor möjlig besparing man kan göra med värmepumpar. Även värmepumpsleverantören Thermia berättar att deras försäljning ökat mest när det gäller just fastighetsvärmepumpar.

 Hotet mot värmepumparna

Det finns dock orosmoln på horisonten för de som arbetar med värmepumpar. Ett nytt EU-direktiv kan komma att resultera i att svenska kommuner måste tvinga fastighetsägare att vara anslutna till sin kommuns fjärrvärmenät. Detta krav skulle i så fall slå igenom 2013. Dock har förslaget fått kraftig kritik eftersom det, som bland annat Sveriges Avanti-borrares Förening nämner i ett uttalande, är att likna vid ett påtvingat monopol. Även riksdagens näringsutskott har riktat kritik mot förslaget och sannolikt är inte sista ordet sagt i frågan.

För dig som vill veta mer om bergvärme rekommenders vår guide till värmepumpar, värmepumpsordlistan och våra närmare tittar på bland annat bergvärme, luft/vatten-värme och luft/luft-värme. Missa heller inte att diskutera och ställa frågor på Byggmentors värmepumpsforum!

Bergvärme ledde till nedoljad pizzeria

Bergvärme ledde till nedoljad pizzeria
Pizzabagaren lär inte ha varit nöjd efter att han upptäckt läckan. (OBS! Bilden är ett montage.)

Ibland kan en installation av bergvärme leda till oanade och negativa konsekvenser. Det var åtminstone fallet för en pizzeria i Borås i december, som låg i en fastighet som nyligen blivit försedd med bergvärme, rapporterar Borås Tidning.

Problemet med det hela var bara att ingen hade upplyst leverantören av dieselolja om att huset numer var en bergvärmefastighet. Leverantören förutsatte att huset skulle ha sin vanliga leverans vilket ledde till att 3000 liter olja pumpades in i huset via de gamla kopplingarna och rätt ner in i en pizzeria i huset.

Hur den nedoljade pizzabagaren reagerade förtäljer inte historien men sannolikt är inte sista ordet sagt i den här historien och polisen utreder nu misstänkt miljöbrott i och med oljespillet. Håll utkik – Byggmentor fortsätter bevakningen av den inoljade pizzerian.

Här kan du läsa mer om de praktiska sidorna av bergvärme (som förhoppningsvis inte leder till oljeöversvämningar).

Kommentera gärna historien i kommentarsfältet här nedanför.

Värmepump: Effektbehov och rätt dimensionering

Värmepump: Effektbehov och rätt dimensionering

Så här ser du till att din värmepump får rätt dimensionering för ditt effektbehov. Varför betala för en mer kraftfull värmepumpslösning när en enklare (och billigare!) kan vara den bäst lämpade för dit hem och dina behov?

Här är fem viktiga steg att tänka på när du och installatören tittar på vilken dimensionering din värmepump bör ha, oavsett om det gäller bergvärme, markvärme eller luft/vatten (läs gärna vår genomgång av olika typer av värmepumpar). Diskutera gärna ämnet på Byggmentors värmepumpsforum.

Dimensionera värmepumpen för halva energibehovet

En enkel tumregel är din värmepump ska ha nog med kapacitet för att stå för halva ditt energibehov. Många förväntar sig att värmepumpsinstallationen ska leda till att all värme kommer från din pump, men så är inte fallet, iallafall inte om du vill ha en så kostnadseffektiv värmelösning som möjligt.

Den del av ditt energibehov som värmepumpen inte täcker levereras istället av en elpatron. Detta är i de flesta fall helt enkelt billigare än om du köper en värmepump med hög effekt som så att säga ”kostar mer än den smakar”.

Du betalar för effekten

Grundregel 1A i värmepumpssammanhang är att det du framför allt betalar för när du köper en värmepump är effekten. Andra saker påverkar givetvis en så pass omfattande process som en värmepumpsinstallation men just effekten är den starkaste faktorn som avgör vad du betalar (och därmed också hur mycket du i slutändan sparar). Läs mer om priser för värmepumpar.

Grundkurs i effektberäkning för värmepump

Dimensionera värmepumpen rätt – spara pengar.

Du som kund behöver inte bli en expert på allt som har med bergvärmebrunnar eller värmedistributionssystem att göra (en sådan expert blir du om du läser Värmepump från A-Ö). Här är därför de viktigaste punkterna att ta upp med de installatörer du väljer mellan när det blir dags att räkna fram vilken dimensionering som är den rätta för ditt hus.

  • Utgå från ditt hus effektbehov. Se därför på förhand över hur många kilowatt som går åt till uppvärmning idag. Här kan även värmepumpsfirmorna vara behjälpliga i att räkna fram ditt effektbehov.
  • Därefter gäller det att hitta en värmepump som kan stå för 50 procent av din villas effektbehov. Du ska alltså inte stirra dig blind på att hitta en värmepump som nödvändigtvis motsvarar så mycet som möjligt av värmebehovet.
  • Alla installationer är olika, och skillnaden mellan olika värmepumpsformer är stor. Därför bör du alltid granska några olika alternativ innan du bestämmer dig, då kan du sannolikt få bäst chans att hitta rätt dimesnionering för din värmepump.

Exempel på dimensionering

Låt säga att ditt hus har ett effektbehov på 12 kW. Du installerar då en bergvärmepump på 6 kW. Den klarar då av att täcka 85 procent av de 28 000 kWh ditt hus drar årligen, vilket gör att den därmed står för 23 800 kWh – energi du då inte behöver betala för på annat sätt.

Eftersom du skulle behöva en dubbelt så kraftfull värmepump för att täcka upp de sista4 200 kWh du behöver är det alltså en bättre affär att köra på en sparsammare dimensionering för din bergvärmelösning och istället täcka upp ”glappet” med en elpatron.

Checklistan för rätt värmepump till rätt pris

Kortfattat bör du tänka på följande sju saker för att få den bästa möjliga värmepumpen för ditt behov:

  1. Dimensioneringen ska inte räknas ut för hela effektbehovet.
  2. Högre effekt är oftast lika med dyrare investering, och därmed längre återbetalningstid.
  3. Prata med flera värmmepumpsföretag för att jämföra deras dimensioneringsråd och priser.
  4. Klimatet spelar stor roll, samma hus kan ha radikalt olika behov beroende på om det ligger i Kiruna eller Malmö.
  5. Lägg mest vikt på pengarna du tjänar in, inte pengarna du lägger ut.
  6. Utnyttja din omgivnings förutsättningar på bästa sätt, för vissa är ytjordvärme det bästa, för andra är det luft/vatten.
  7. Ställ frågor på Byggmentors värmepumpsforum om du är osäker på något eller vill dela med dig av efarenheter. Du kan också skriva en kommentar under artikeln.

Lycka till med värmepumpsdimensioneringen!

Kanske vill du även läsa:

Så väljer du rätt värmepump 2013

Så väljer du rätt värmepump 2013

Du som tänker installera värmepump nu under hösten eller under 2013 har fler valmöjligheter än någonsin tidigare på värmepumpsmarknaden. Här får du de kritiska punkterna att tänka på när du letar efter en effektiv och modern värmepump för 2013. Diskutera och ställ frågor på vårt värmepumpsforum (du kan både skriva och läsa på forumet utan att registrera dig).

Tekniska framsteg och expansion på marknaden

Vill du installera värmepump 2013?

Vi har tidigare tittat i spåkulan för vad som sker på värmepumpsfronten framöver. Det står helt klart att det sker en tydlig trend mot ökad diversifiering på marknaden; du som konsument har helt enkelt fler olika typer av värmepumpar att välja mellan, och allt fler möjlig installatörer som du kan anlita.

Svenska Värmepumpföreningen, SVEP, beskriver hur man ser en fortsatt trög utveckling på marknaden under hösten 2012, iallafall om man jämför med den explosionsartade ökningen av värmepumpsinstallationer tidigare under 00-talet. Däremot har försäljningsminskningen avtagit.

– Försäljningsminskningen för alla typer av värmepumpar är betydligt lägre under andra kvartalet än under det första, säger Martin Forsén, SVEP:s VD, i ett pressuttalande.

En sak som dock är konstant, påpekar SVEP, är att Sverige fortfarande är ledande när det gäller antalet bergvärmeinstallationer i Europa. Vi kan bergvärme i Sverige, helt enkelt. Läs mer om tekniska innovationer för uppvärmning här.

Priser på värmepumpar 2013

Precis som tidigare kommer prisbilden på värmepumpar 2013 att vara mycket spridd. Från enklare luft/luft-värmepumpar till kompletta bergvärmeinstallationer är prisskillnaden mätt i sexsiffriga belopp, och de möjliga besparingarna hänger för det mesta tydligt ihop med kostnaden för att köpa in och installera värmepumpen.

Här är några priser på värmepumpar tagna från olika återförsäljares hemsidor hösten 2012 (om inte annat anges så är priserna exklusive moms och installation):

  • Ecodan Next Generation 9,3kw (luft/vattenvärmepump): 69 000 kr (pris från VVS & Badrumspecialisten).
  • Ctc Ecoheat 312 (bergvärmepump), 59 000 kr (pris från Rorprodukter.se)
  • NIBE F1145 8kw (markvärme), 48 900 kr (pris från EVbutiken.se)
  • Bosch EHP 10 AW (luft/vattenvärmepump), 39 900 kr (pris från Polarpumpen.se)

Ovanstående exempel är bara fingervisningar på hur prisläget ser ut för några större tillverkares prisläge inför 2013. Priserna varierar alltid mycket och just vid värmepumpsinstallationer blir din egen förmåga att kontakta och begära in offerter från olika installationsfirmor särskilt viktigt. Oavsett var du bor i landet idag kan du räkna med att det finns en uppsjö installatörer som är verksamma i ditt område – utnyttja det.

Priserna i sig är svåra att som konsument påverka, och även de mest bildade ekonomer har nog svårt att spå hur den genomsnittliga värmepumpsinstallationen kommer utvecklas i pris, men ett som är säkert är att mångfalden av företag på marknaden gör att du som beställare har alla chanser i världen att pressa priset så långt ned som möjligt.

”Geothermal heating” växer ”over there”

”Geothermal heating” är termen som på engelska används för att beskriva till exempel berg- och ytjordvärme. I tidskriften Forbes berättar amerikanska företaget Climatemaster att de nu tagit fram en värmepump som de menar är bäst någonsin när det gäller årsverkningsgrad. Även andra värmepumpsföretag i Nordamerika är inne på samma spår och stora pengar läggs på teknisk utveckling. I ett oljepriskänsligt land som USA ser värmepumpslösningar ut att bli allt mer viktiga för hus- och fastighetsägare.

Flera stater i USA har eller diskuterar att infört särskild lagstiftning som stimulerar till ökat användande av just ”geothermal heating” (geovärme). I Sverige får vi, åtminstone tillsvidare, hålla tillgodo med ROT-avdraget för värmepumpsinstallationer.

Nyheter för värmepumpar att spana in under 2013

Vad sker då rent konkret med utvecklingen av nya och mer effektiva värmepumpslösningar inför 2013? Här är några av godbitarna du bör hålla dina ögon på:

Daikin presenterar sitt nya luft-vattensystem Altherma som man menar är extremt effektivt och sparar betyndande mängder energiförbrukning även i lågenergihus (läs gärna mer om dessa hus, även kallade plusenergihus, via länken).

Bensinstationer som ratar bensinen

Rubriken ovan må vara mer fyndig än sann, men faktum är att Preem nu satsar på att driva sina bensinstationer med hjälp av värmepumpar. Ett bra exempel på hur värmepumpsteknik alltmer går mot att användas för betydligt fler typer av fastigheter än bara enfamiljshus. Större bostadsfastigheter/flerfamiljshus, kontorsbyggnader, och nu alltså även bensinmackar börjar mer och mer växla över till uppvärmning med hjälp av värmepump.

Sol i skyn, sol i berget

Ett annat intressant exempel är räddningstjänsten i Bålsta som kombinerar bergvärmepump med solfångare för att sköta stationens uppvärmning. Dan Kjellgren på TA Brunnborrningar förklarar vilka särskilda fördelar man får just genom att kombinera två olika sätt att utnyttja den värme solen ger oss.

– Även bergvärmepumparna använder på vintern solvärme som lagrats i berget under sommaren. Genom att pumpa ner varmt vatten från solfångarna höjer vi temperaturen nere i borrhålet ännu mer. Och får alltså ännu bättre verkningsgrad på vintern!

Har du egna funderingar, tips eller frågor om att skaffa värmepump? Diskutera i kommentarsrutan under artikeln eller på vårt värmepumpsforum.

Missa inte dessa artiklar:

Så utvecklas värmepumpen – nyheter att hålla utkik efter

Så utvecklas värmepumpen – nyheter att hålla utkik efter

Att installera värmepump är fortsatt väldigt populärt i Sverige även om marknaden har mattats av de senaste åren. Något som sannolikt beror på en kombination av svalnande ekonomi för hushållen samt att väldigt många av de med störst behov av värmepump nu genomfört sin installation.

Det finns dock mycket i görningen som gör att värmepumpen kan ta ”nästa steg” i sin utveckling. Byggmentor har tittat närmare på var framtiden ligger för värmepumpar i Sverige. Diskutera gärna artikeln när du läst klart, antingen på vårt eminenta värmepumpsforum eller i kommentarsfältet längst ner.

Värmepumpar för fastigheter i storformat

Hittills har värmepumpar framför allt varit något för enskilda hushåll men trenden går både försäljningsmässigt och vad gäller teknisk utveckling mot att även flerbostadshus och större anläggningar överväger värmepumpslösningar.

Vi tar en titt in i värmepumpens framtid. Foto: Byggmentor.se

Ett exempel är konferensanläggningen Skogshem & Wijk på Lidingö i Stockholm som nu satsar på sjövärme (läs mer om hur sjövärmepumpar fungerar). 36 borrhål ska bidra till uppvärmningen av anläggningen och förhoppningsvis åstadkomma en besparing på 900 000 kr om året. Inte fy skam om projektet håller vad det lovat, får man säga.

Luftvärmepump med medicinska egenskaper

Det främsta argumentet för atyt installera värmepump har hittills varit ekonomiskt – de flesta husägare betalar mindre i månaden för sin värme med en värmepump. Det finns dock andra skäl som kan vara nog så viktiga i valet av uppvärmningsmetod (se vår lista över alternativ via länken).

Mitsubishi, en av de större värmepumpsaktörerna, har en luftvärmepump som är en av de pumpar som norska astma- och allergiförbundet rekommenderar då den effektivt bidrar till en bättre luftmiljö för den med pollenallergi. Eftersom allergier blir allt vanligare spår vi att värmepumpsmarknaden i framtiden nog kommer försöka sälja på fler fördelar än bara värmebesparingen – luftrenhet kan mycket väl bli en av dem, när vi pratar luftvärmepumpar.

Mer detaljerad mätning och anpassning

Ofta klumpas begreppet ”värmepump” ihop lite slarvigt. Trots allt finns det en rad olika typer av värmepumpar, och mängder av olika tillverkare och modeller, alla med egna förutsättningar och specialiteter. Den bergvärmepump som passar din granne kanske är helt fel för dig, och en flerbostadshusdimensionerad markvärmeanläggning funkar kanske kanonbra i Skåne men inte i Stockholm.

Därför ser vi tydligt hur trenden går mot mer avancerade pumpar där mätbarheten står i fokus. Ett bra exempel är Daikins nya produktserie Sky Air Seasonal Efficency där pumpens verkningsgrad (värmepumpsordlista på länken) numer mäts utifrån flera olika temperaturer för ett mer rättvist och verklighetstroget resultat.

Värmepump detsamma som köldpump?

Ja, en kryptiska udnerrubriken syftar på att en värmepump ju faktiskt i praktiken kan användas för att kyla ned ett hus när det är riktigt varmt. Kanske ett rätt litet problem här upp i nordligaste Europa, men vem vet vad växthuseffekten för med sig…

Skämt åsido så kommer nog kostnadseffektiv nedkylning i framtiden bli en allt större faktor när olika värmepumpsföretag slåss om kunderna. Den värmepump som helt enkelt lyckas kombinera flest efterfrågade kringfunktioner kommer vinna, ser vi i spåkulan.

Solel i värmepumpar

Vi har redan sett tecken på att värmepumpar som kombinerar teknologier tagit större marknadsandelar, även om utbudet fortfarande är litet. I takt med att tekniken går framåt och miljöfrågorna knappast lär ta mindre plats i debatten så har vi en tes om att solel och solvärmepumpar kommer bli en mycket vanligare syn runt svenska hus.

Har du värmepump, eller kan du tänka dig att skaffa? Varför eller varför inte? Berätta i kommentarsfältet här nedanför eller på vårt forum för värmepumpar om just din syn på vad som skulle kunna få dig att installera värmepump.

Mer läsning:

Stora skillnader i elpriser 2012 – så sänker du just ditt elpris

Stora skillnader i elpriser 2012 – så sänker du just ditt elpris

Elpriserna varierar väldigt mycket beroende på var i landet du bor, inte minst tack vara de nya elprisområdena som delat in Sverige i fyra olika zoner där elpriserna ser olika ut. Nu visar en färsk undersökning från Villaägarnas Riksförbund att priserna skiljer sig väldigt mycket – mer än 8 000 kr mellan den billigaste kommunen (Malung) och den dyraste (Torsås). Tyck gärna till om de stora skillnaderna i elpriserna i kommentarsrutan eller på Byggmentors forum för elpriser.

Nätvagift och elprisområden påverkar

Byggmentor har tidigare skrivit om elprisområdena och kritiken mot dem. Nu lyfter Villägarna fram elprisområdena som en viktig faktor till de stora skillnaderna i elpris mellan olika kommuner. En annan viktig faktor är elnätsavgifterna som varierar mycket från kommun till kommun.

 Så sänker du dina elkostnader

Stora skillnader på elpriset i olika kommuner.

Även om du inte kan göra så mycket åt ditt elpris i sig så kan du ändå som husägare ta kommando över din situation och påverka din elförbrukning. Framför allt den som använder el för att värma upp sitt hem kan tjäna in pengar genom att investera i en effektivare värmekälla eller i energibesparande åtgärder för sitt hus.

En bra plats att börja på är Byggmentors guide för att välja rätt energival. Vi har även skrivit om en rad olika åtgärder för att sänka sina värmekostnader från större investeringar såsom att skaffa bergvärmepump eller dränera/isolera, till att möblera energisnålt.

Elprisets utveckling under 2012

Många bedömare spår att vi kommer se en fortsatt låg elprisnivå i jämförelse med hur priserna legat de senaste åren. En relativt mild vinter har gjort att vattenmagasinen är välfyllda vilket ger elpriser på låg nivå. Dock så kan spikar i priserna förekomma och hur elpriset justeras mot slutet av året är svårare att sia om.

Vad tycker du om utvecklingen av elpriser och de stora skillnaderna mellan olika kommuner? Rätt eller orättvist? Tyck till i kommentarsrutan eller på Byggmentors forum för elpriser.

Bergvärmepump ledde till ”Operation Renovering”

Bergvärmepump ledde till ”Operation Renovering”

En bergvärmepump behövde bytas vilket ledde till en kedja med renoveringsarbeten för Jenny med familj.

Bergvärmepumpen var stendöd

Allt började i slutet av juli med att vi plötsligt blev utan varmvatten en fredag kväll. Vi har en bergvärmepump som ger oss värme och varmvatten och när vi gick ner till tvättstugan (där den är placerad) fann vi att den var stendöd!

Det gick inte att få tag i någon som kunde laga den under helgen då alla hade semesterstängt. Så vi fick vara utan varmvatten hela helgen till måndag förmiddag. Och det är inte lätt när man är 5 personer i familjen och har 3 större tonåringar som ska duscha.

Borrning för bergvärme.

Måndag förmiddag kom en reparatör och dömde ut hela anläggningen, kompressorn hade gått sönder och inga reservdelar fanns kvar då anläggningen var 12 år gammal. Då den var för gammal fick vi inte ut något från hemförsäkringen.

Det blev till att beställa en ny anläggning med ny ansökan till kommunen, ny borrning i trädgården och installation av nya pumpen. Dessutom var det bråttom, vi skulle åka på semester och allt måste vara bestämt innan vi åkte då det kunde ta 6-8 veckor innan allt var klart. Plötsligt var man 131.000 kr fattigare.

Vi bor i ett souterränghus och har en snäv trappa ner till nedervåningen. För att få ut den gamla pumpen och in den nya var vi tvungna att ta den genom altandörren där nere. Innanför i hallen har vi en stor bokhylla med ena sonens skivsamling och böcker så nu fick allt flytta in i dotterns rum.

Vi har länge pratat om att lägga in ett nytt golv då det är lite kallt och tapetsera om efter att ha satt in nya fönster för 4 år sedan och det var inte iordninggjort invändigt runt altandörr och fönster. Vi har 3 st garderober från 1978 som är riktigt dåliga, lådorna i dem bara rasar ner.

Tapeten behövde bytas

Nu fick vi anledning till att få ändan ur vagnen och göra det. Då gick det åt minst 5.000 kr till. I tvättstugan fick vi också göra om då en extra vattentank skulle installeras tillsammans med pumpen. Detta innebar att tvättbänken fick stryka på foten och vi fick sätta in ett köksskåp med en tvättho så att man kan tvätta lite för hand.

Mitt uppe i detta var det dags för mig att läggas in på sjukhus för att genomgå en mycket omfattande ryggoperation. Fick ligga inne 5 dagar och efter operationen får jag nu inte lyfta mer än 2 kg. Medans jag låg på sjukhuset började min man att tapetsera om i vårt sovrum, även där var det inte klart runt fönstret.

När jag kom hem så passade tapeten inte alls ihop med den fondvägg vi hade (och ville spara) så det blev till att köpa nya tapeter. Även här hade vi gamla garderober som behövde bytas ut. Nu blev det till att lägga in nytt golv även här då det inte fanns något golv under garderoberna. Detta innebär att alla kläder från garderoberna, böcker från en bokhylla mm har legat i vardagsrummet i ett par veckor.

Fint till slut, men 150 000 kr fattigare

Det tar lite extra tid innan allt blir klart då jag inte får och kan (för ryggen) bära tunga saker och min man är borta 12 timmar varje vardag så det blir till helgerna som det blir något gjort.

Det är flera år sedan vi storrenoverade senast (1993). Då byggde vi ut huset, satte igen en del fönster och satte in en del nya samt bytte ut en del av köksskåpen. Då var det rörigt värre för då hade vi 3 stycken mindre barn (5 år, 3 år , 9 månader) samt en katt och även då var jag nyopererad (i foten). Det gick på något sätt bra då så det ska nog fungera även denna gång.

Nu återstår att tapetsera och göra i ordning runt fönster och lägga in nytt golv i dotterns rum, i ena sonens rum samt lägga in nytt golv i den andra sonens rum. Dessutom behöver vi byta ut hela köket, men det får vi göra till våren/sommaren.

Så tänk vad en trasig panna kan göra. Vi får det fint till slut men plånboken blev 150.000 kr fattigare.

Text och bilder: Jenny Linde Wiberg

Kommentera gärna artikeln i kommentarsfältet nedanför.

Nytt test: Luft/vatten knappar in på bergvärme

Nytt test: Luft/vatten knappar in på bergvärme

Bergvärme, den kanske mest populära värmepumpsvarianten, behöver börja se sig över axeln. Luft/vatten-värmepumparna blir allt mer effektiva och med rätt val av modell och dimensionering kan luft/vatten-värme vara nästan lika energieffektivt som bergvärme. Kom gärna med egna funderingar eller frågor, antingen i kommentarsrutan nedanför artikeln eller på Byggmentors värmepumpsforum.

Vill du så kan du direkt läsa vår guide till kostnad och besparing för bergvärme.

Nytt test av luft/vatten-värmepumpar

Statliga Energimyndigheten genomför regelbundet tester av bland annat värmepumpar. I sin senaste testomgång kunde de konstatera att luft/vatten-värmepumpen knappar in på bergvärmepumpen vad gäller effektivitet, och därmed också i möjlig besparing. Testet utfördes utifrån förutsättningar liknande de i södra Sverige rent klimatmässigt.

Energimyndigheten testade åtta värmepumpar från i år och har tidigare testat tre äldre modeller. Alla var av typen luft/vatten, vilket i korthet innebär att de utvinner värme ur luften utomhus som sedan distribueras i husets vattenburna distributionssystem. Läs mer i Byggmentors guide till hur luft/vatten-pumpen fungerar.

Högre effekt ökar både besparing och investeringskostnad

Luft/vatten-värmepumpen fångar upp värme i uteluften. Foto: www.ivt.se

De värmepumpar som testats och som haft mellan sju och åtta kilowatts effektstorlek skulle enligt testet ge en besparing på mellan 8 600 och 9 700 kWh/år (se de testade pumparna längre ner i denna artikel). Med högre effektstorlek visar testet att skillnaderna i besparing minskar, vilket gör att incitamentet till att investera i en mer kraftfull luft/vatten-värmepump också minskar eftersom dessa ofta kostar mer att köpa.

Tumregeln är dock som vanligt att hitta den värmepump som är rätt dimensionerad för just dina förhållanden, varken för stor eller för liten. Utnyttja alltid värmepumpsinstallatörernas kompetens och begär in olika förslag och offerter för att kunna jämföra.

Test av värmepumparnas årsvärmefaktor

Den så kallade årsvärmefaktorn (se gärna Byggmentors ordlista för värmepumpen för förklaringar av termer), alltså värmefaktor/COP (hur mycket värmepumpen ger i förhållande till vad den förbrukar) utslaget på ett år, för de pumpar som låg på 7-8 kW låg på mellan 2,4 och 2,9. Testet gjordes baserat på ett hus med energibehov på 15 000 kWh/år.

För de som hade en effektstorlek på nio watt och uppåt gjordes testet baserat på ett hus med energibehov på 35 000 kWh. Dessa luft/vatten-pumpar hade en besparing på mellan 21 300 och 22 200 kWh, vilket ger en mindre procentuell skillnad än för de mindre pumparna. Årsvärmefaktorn för dessa landade på 2,6–2,7.

Som alltid med värmepumpar gäller det att inte stirra sig blind på varken värmefaktor eller besparing, dessa siffror blir mindre värda utan att ställas i relation till vad du betalar för din värmepump, både själva inköpet och arbetskostnaden för installationen. Läs mer om besparing med värmepump.

Luft/vatten-värmepumpens brister

Resultaten visar alltså att en luft/vatten-värmepump kan sänka energikostnaderna för ett hus med i genomsnitt 60 procent, och att denna typ av värmepump nu alltså knappar in på den mycket effektiva varianten bergvärme. Men Energimyndigheten tar även upp några brister som framkommit i testerna.

Luft/vatten-värmepump. Foto: www.ivt.se

Bland annat visar det sig att flera värmepumpar har stora förluster när det gäller att hålla tappvattnet varmt, alltså det vatten som används i kranar och duschar. Just denna värmeförlust menar Energimyndigheten att man måste förbättra tekniken i pumparna för att råda bot på den.

En annan aspekt som ofta debatteras kring värmepumpar är bullernivåerna. I testet av luft/vattenvärmepumparna hamnade ljudnivån på mellan 56 och 71 decibel. Värt att nämna i sammanhanget är att man brukar säga att en höjning med tio decibel uppfattas av örat som en fördubbling av ljudstyrkan. Alltså bör även ljudnivån tas hänsyn till när du väljer din pump, kanske kan det vara värt med en lite dyrare eller mindre effektiv modell om bullret är lägre?

Testade luft/vatten-pumpar 2011

Dessa pumpar har testats av Energimyndigheten (se hela listan och all data via länken, där kan du också se hur väl de står sig baserat på hus med olika stora energibehov – 15 000, 25 000 respektive 35 000 kWh):

Modell Ca pris inkl. moms
Bosch EHP 8 AW 84 600 kr
CTC EcoAir 107 87 500 kr
Euronom ExoAir 7,5 89 800 kr
Nibe F-2025 8 kW 89 400 kr
Carrier AquaSnap Plus 61 900 kr
Toshiba Estia HWS-802H-E 69 000 kr
IVt Premium Line A Plus 10 108 000 kr
Thermia Atec HP 11 96 900 kr

 

Har du eller funderar du på att skaffa luft/vatten-värmepump? Kom med funderingar eller frågor, antingen i kommentarsrutan nedanför eller på Byggmentors värmepumpsforum.

Fler väljer att installera bergvärme 2011

Statistik från Svenska Värmepumpföreningen (SVEP) för första kvartalet 2011 avslöjar att fler och fler väljer att installera bergvärmepump i Sverige.

ROT-avdraget nyckelfaktor

16 procent fler bergvärmepumpar har sålts jämfört med första kvartalet 2010. Samtidigt ser man en viss nedgång för frånluftvärmepumpar och luft/vatten.

– ROT-avdragets utformning bidrar till att minska prisskillnaden mellan mellan luft-vatten och bergvärme vilket i sin tur leder till att fler väljer att investera i bergvärme, berättar Martin Forsén, VD för SVEP.

Bergvärme populärt i både villor och stora fastigheter

Den största delen av ökningen står bergvärmeinstallationer i större fastigheter förr. Det blir allt vanligare att fastighetsägare eller bostadsrättsföreningar väljer att installera bergvärme vilket bidrar till energiformens ökande popularitet.Fler installerar bergvärme 2011

Totalt beräknar SVEP att värdet på marknaden för värmepumpar i Sverige under första kvartalet 2011 är runt 1,6 miljarder kr.

Installera bergvärme – så går det till

Även om installationer av bergvärme ökar så är det fortfarande en stor marknad med många små och stora aktörer. För den enskilde personen som vill installera bergvärme till villan är det därför klokt att läsa på om bergvärme innan för att sedan kunna skaffa sig en uppfattning om vilken lösning och installatör som passar bäst. Rekommenderad läsning för att lära sig mer inför installationen av bergvärme är Byggmentors tidigare artiklar om ämnet:

Har du installerat bergvärme eller funderar du på det? Berätta gärna om erfarenheter eller ställ frågor i kommentarsfältet nedanför eller på Byggmentors forum för värmepumpar.

Värmepump från A till Ö

Att investera i en värmepump handlar mycket om att sätta sig in i de olika alternativen för hur värmen samlas in (till exempel bergvärme, jordvärme eller luft/vatten), och det handlar om att granska en uppsjö av olika värmepumpar och analysera deras olika tekniska specifikationer. Det kan vara något av en djungel och Byggmentor ger dig därför en ordlista med de viktigaste begreppen du behöver känna till inför värmepumpsinvesteringen.

Saknar du något i listan? Kom med förslag, frågor eller kommentarer i kommentarsrutan under artikeln eller på Byggmentors värmepumpsforum.

Bergvärme

Den värmepumpstyp som de flesta syftar på när man pratar värmepump. Värmen kommer från ett djupt borrhål där en kollektorslang fångar upp värmen och för vidare in i husets distributionssystem. Mer om bergvärme och hur du räknar ut besparingen.

Brinevätska

Kallas ibland ”kollektorvätska”. Denna vätska består av vatten och etanol eller etylenglykol och åker i kollektorslangen, i exempelvis borrhålet vid bergvärme, där den samlar upp värmen.

CoP

Se ”Värmefaktor”

Effektbehov

Syftar på ”maximalt effektbehov” och är det antal kilowatt som behövs för att tillgodose ett hus behov av värme den dagen på året när temperaturen är som lägst.

Energibehov

Antalet kilowattimmar som ditt hus slukar i värme och varmvatten. Alltså inte elen som går till annat än uppvärmning, denna el kallas för hushållsel.

Effektvakt

Apparat/system för att hålla koll på och hantera all strömförbrukning i ett hus, bra för att försäkra sig om att säkringar går när de ska.

Elkassett

Se elpatron.

Elpatron

Fungerar ungefär som en elkassett på så sätt att de båda är till för att skjuta till extra energi när inte värmepumpen klarar av det. Elpatronen fungerar genom att den värmer vatten med metallarmar eller slingor.

Frånluftvärme

Med frånluftvärme utnyttjar man den värme som redan finns i ett hus och återanväder den. Luften tas från husets ventilationssystem och skickas tillbaka in i värmedistributionssystemet. Fungerar snarare som ett komplement för besparing än som helhetslösning för värmeförsörjning.

Jordvärme

Se markvärme.

KollektorslingaVärmepump från A till Ö

Kan också kallas för kollektorslang. Skickas ner i ett borrhål, under markytan eller ner i en sjöbotten för att fånga upp värmen i marken.

Kondensor

En kondensor är en viktig del av värmepumpen och är en form av värmeväxlare som ser till att maximera värmen som värmepumpen kan leverera.

Köldmedium

När man pratar värmepump är köldmediet benämningen på det ämne som tar värmen till den varma delen av värmepumpen från den kalla.

Luft/luft-värme

Luft/luft-värmepumpen fångar upp värme från utomhusluften och sprider den i hemmet via en fläkt. Passar bäst om du har en öppen planlösning där varm luft enkelt kan spridas runt med fläkt.

Luft/vatten-värme

Luft/vattenvärmepumpen fångar även den upp värme i uteluften, men till skillnad från luft/luft-värme så distribueras värmen via ett vattenburet distributionssystem.

Markvärme

Markvärme (eller jordvärme/ytjordvärme) fungerar genom att en kollektorslang grävs ner på tomten på ett djup av en-två meter där den slingas för att sedan fånga upp och transportera värmen vidare till värmepumpen och sedan in i husets distributionssystem. Läs mer om markvärme här.

Radiator

Ett annat ord för element.

Kompressor

Kompressorn är den kanske viktigaste delen i värmepumpen och bidrar till att komprimera gas och koncentrera värmeenergin.

Sjövärme

Sjövärmepumpar fångar upp värme genom en kollektorslang på en närliggande sjöbotten eller vid annat vattendrag.

Solenergi

Även om solenergi egentligen inte har något att göra med värmepumpar även om det finns hybridmodeller som kombinerar t.ex. bergvärme och solvärme) så är all värmepumpsvärme indirekt solenergi. Värmepumpan utnyttjar värme som lagrats av solen i marken.

Tappvarmvatten

Ett annat ord för det varmvatten du använder i hushållet.

Ytjordvärme

Se markvärme.

Värmefaktor

Värmefaktorn, eller COP (Coefficient of Performance) är förhållandet mellan hur många kilowattimmar värmepumpen kräver för att fungera och vad den i sin tur genererar i värme. Läs mer om värmefaktor och hur värmepumpar fungerar.

Värmeväxlare

Den funktion som tar vätska eller gas som redan till viss del värmts upp och sedan ”växlar upp” denna värme ännu mer.

Vätska/vatten-värmepump

Värmepumpar som fångar upp värme genom vätska i en slang, exempelvis bergvärme, ytjordvärme/markvärme eller sjövärme.

Årsverkningsgrad

Ett genomsnittsvärde på hur mycket energi som används respektive tillförs av en värmepump under ett år.

Saknar du något i värmepumpsordlistan? Kommentera artikeln med ditt förslag eller fråga, eller skriv på Byggmentors värmepumpsforum.

Bergvärme – så funkar det

Från kollektorslang till värmedistribution – Byggmentor ger dig en effektiv grundkurs i värmepumpen som kan ge dig mer värme för pengarna. Diskutera gärna bergvärme eller ställ frågor du undrar över på Byggmentors värmepumpsforum. Läs också del två i artikelserien om bergvärme – Bergvärme – kostnad och besparing.

Bergvärme utnyttjar kylskåpsprincipen

I ett kylskåp fångas värmen upp och transporteras ut ur kylskåpet för att hålla temperaturen låg. Samma princip gäller för bergvärme och andra värmepumpar. Värmen fångas upp i marken i ett djupt hål (”borrhål” eller ”energibrunn”) under eller i nära anslutning till ditt hus och förs sedan vidare upp och in i ditt hem. Läs gärna Byggmentors mer generella guide till värmepumpar för mer information om grundprinciperna för hur de fungerar.

Fakta om bergvärme

Bergvärme är kort förklarat en metod för att ta vara på värmen som finns i grundvattnet i berggrunden. Solen är, som så ofta i energisammanhang, inblandad eftersom dess värmeenergi har lagrats i berggrunden. Bergvärme är alltså indirekt en form av solenergi.

På 50 till 200 meters djup ligger temperaturen mellan två och åtta grader, eftersom denna temperatur är i stort sett konstant året runt är bergvärme en relativt stabil energiform. Samma princip gäller även för exempelvis ytjordvärme och sjövärme.

Borrhål/energibrunn

För att kunna utvinna värmen i berggrunden borrar man ett hål, eller energibrunn, som går upp till 200 meter ner i marken. Borrhålet är ungefär 15 centimeter brett. I hålet släpper man sedan ner en dubbelvikt slang som är fylld med vatten och frostskyddsvätska (glykol). Vätskan är kall och värms upp av den värme som naturligt finns djupt ner i berget.

Är det flera tomter på liten yta som använder sig av bergvärme är det viktigt att borrhålen placeras en bit ifrån varandra, minst 20 meter brukar vara lagom. Är avståndet mindre kan borrhålens effekt bli mindre. Av samma anledning brukar det krävas något djupare borrhål om många bergvärmepumpar finns i ett och samma bostadsområde. Djupet på borrhålet är en av flera faktorer som påverkar priset för bergvärmeinstallationen.

Varför bergvärme?

Eftersom bergvärme per definition går på djupet är inte en stor tomt ett krav och en bergvärmepump är därför ett alternativ för den med lite mindre tomtyta. Kommer bara entreprenören åt att borra så kan du få din energibrunn som förser din bergvärmepump med värme. Eftersom det är den värme som naturligt lagras i marken som utnyttjas är inte bergvärme särskilt temperaturkänsligt även om effekten minskar vid låga temperaturer. Exakt var gränsen går varierar beroende på modell och bergart men efter 15-20 minusgrader brukar värmeeffekten minska markant.Så funkar bergvärme

Så fungerar bergvärmepumpen

Det finns många olika varianter av bergvärmepumpar med skilda metoder och tekniker. Här beskrivs en typisk värmepump och hur den fångar upp och levererar värme. Se också bilden intill för en enkel skiss på förloppet.

1. Vattenblandningen, oftast frostskyddsvätska, i slangen blir uppumpad till värmepumpen.

2. ”Köldmedium” är en energibärare som transporterar värme från en kallare plats till en varmare. I värmepumpen börjar köldmediet, med en låg kokpunkt, att koka när vattenblandningen kommer upp till pumpen.

3. Ånga uppstår när köldmediet börjar koka, den samlas sedan upp av kompressorn och där höjs trycket vilket leder till att temperaturen ökar. Det finns flera olika typer av kompressorer med olika egenskaper, viktigast för dig som konsument är att se till vad värmepumpen levererar i sin helhet snarare än att stirra sig blind på de enskilda delarna.

4. När temperaturen når ungefär 50 grader i kompressorn skickas värmen till huset via vatten i elementen. Ofta kompletteras värmepumpen med en elkassett som skjuter till värme när temperaturen är för låg för att bergvärmen ensam ska räcka till. Läs mer om värmedistribution i Byggmentors guide till distributionsformerna.

Pris och besparing

När det gäller att räkna på priset för en bergvärmepump, och framför allt den möjliga besparingen har Byggmentor gjort en särskild guide; ”Pris och besparing med bergvärme”. Där kan du läsa mer om vad man ska tänka på och hur stor besparing du kan göra som konsument, både via sänkta värmekostnader och genom att utnyttja ROT-avdraget.

Undrar du något mer kring bergvärme eller har du egna erfarenheter? Ställ gärna en fråga eller dela med dig av dina tips, antingen i kommentarsrutan nedanför eller på Byggmentors värmepumpsforum.

Kanske vill du även läsa mer om: