Bergvärme, pris, investering och besparing

Byggmentor räknar på vad bergvärme kostar, vad du kan spara genom att installera bergvärme och hur du vet vilken modell av bergvärmepump som passar bäst beroende på var i landet du bor och vilket värmebehov du har. Artikeln är del två, del ett handlade om fakta och funktion – bergvärme. Har du egna frågor eller tankar om bergvärme och priser/besparing? In och diskutera på vårt värmepumpsforum.

Kostnad: borrning för bergvärme

Till att börja med måste man konstatera att inga två bergvärmeinstallationer eller lösningar är identiska och det är därför svårt att ge en exakt prisuppgift för vad bergvärme kostar. Det man kan börja med att säga är att själva borrningen blir dyrare ju högre upp i landet man kommer.

För en bergvärmepump med en avgiven effekt på 6 kW ligger priset för borrhålet (eller ”energibrunnen” – se vår ordlista ”Värmepump A-Ö” för mer information) på mellan 23 000 kr och 45 000 kr (enligt Energimyndigheten). Det lägre priset är då södra delen av Götaland och det högre är översta Norrland, i mellersta Sverige hamnar man någonstans i mitten.

Eftersom Sverige är ett avlångt land är temperaturen lägre högst upp jämfört med längst i syd, detta betyder att bergvärmepumpens energibrunn behöver vara djupare i kallare klimat för att den ska kunna ta upp tillräckligt med värme ur marken. Djupet, och därmed också priset, för borrhålet hänger även på vilken bergart som finns under tomten och hur mycket jord som ligger ovanpå berget.

Energibesparing genom bergvärme

Syftet med att installera en bergvärmepump är för de allra flesta att sänka sina värmekostnader. Det är därför viktigt att ta hänsyn till både hur mycket billigare årsnotan blir genom din värmepump och vad den kostar att borra för, köpa och installera. För de flesta kan en investering i bergvärme löna sig inom fem till tio år.

Hur stor energibesparing du kan göra hänger på vilken värmepump du väljer och vad ditt hem har för behov. Det finns inget allmänt råd men ett tips är att hitta en värmepump som kan täcka mellan 60 och 70 procent av ditt hus maximala behov av effekt. Det betyder att din bergvärme ska kunna stå för 60 till 70 procent av den värme ditt hus behöver när det är som allra kallast. Klarar den det så kommer den under ett år att kunna leverera runt 90 procent av den värme som krävs för att värma både hus och varmvatten.

För att veta vad ditt hus har för effektbehov när temperaturen är som lägst är det bra att prata med erfarna bergvärmeinstallatörer eftersom de är vana att räkna ut detta. Faktorer som påverkar är hur stort ditt hus är, var i landet det ligger och vilken typ av hus det är.

Bergvärme

Bergvärmepump Foto: NIBE

Hitta rätt bergvärmepump för dina behov

Som vi tidigare gått igenom behöver din pump ha en angiven effekt som motsvarar mellan 60 och 70 procent av ditt hus maximala effektbehov. Du behöver alltså ta reda på ditt hus effektbehov innan du kan börja leta lämplig bergvärmepump. Ett sätt är att ta din normala oljeförbrukning i kubikmeter per år och gångra det med följande siffror beroende på var i landet pumpen ska installeras:

  • Södra Sverige: 3,0
  • Mellersta Sverige: 2,7
  • Norra Sverige: 2,4

Siffran du får är då är en uppskattning på ditt hus maximala effektbehov räknat i kilowatt. Om vi testräknar för en bergvärmepump till ett hus i Skåne med en oljeförbrukning på 3 m3 per år får vi:

3*3 = 9 kw maxeffektbehov. Om vi räknar lågt, med 60 procent, behöver alltså värmepumpen ha en avgiven effekt på 5,4 kw för att kunna stå för 90 procent av ditt hus totala energibehov.

Exempel på testade värmepumpar

Energimyndigheten publicerar ofta matnyttig information om värmepumpar. Det här är siffror som publicerades 2006 och alltså har några år på nacken men fungerar bra som en fingervisning om vad man ska titta på när det gäller värmepumpar samt vad det kan tänkas kosta. Just detta urval är värmepumpar anpassade för ett hus som ligger på runt 20 000 kilowatt per år i energibehov (hushållsel inte inräknad).

Namn                      Tillförd/avgiven effekt i kW                    Energibesparing i kW/år           Cirkapris 2006

Alvatek TG 50                          1,6/5,2                                                         13 200                                     56 000 kr

AutoTerm TerraMax C6      1,9/5,5                                                          13 100                                     48 600 kr

CTC Ecoheat 5                        1,7/5,1                                                          13 900                                     46 500 kr

Euronom Exotic S6                3/6,8                                                            13 800                                     66 500 kr

EVI HEAT Combi 5                1,6/5,1                                                           13 600                                     40 000 kr

Nibe Fighter 1230-6kW      1,7/4,6                                                            13 200                                     52 000 kr

Här är det alltså viktigt att inte bara stirra sig blind på priset utan istället se vad pumpen erbjuder för avgiven effekt och energibesparing och sedan räkna ut vad det innebär i besparing per år. Sedan ser du snart om bergvärme är lönsamt för dig. Glöm inte att själva installationen kostar också, allt mellan 10 000 till 30 000 kr får du räkna med. Men arbetskostnaden för borrning och installationen kan du halvera genom att utnyttja ROT-avdraget. Prata med de installatörer du tar in offerter från för att höra om de gör detta avdrag redan på offertstadiet eller om det kommer först på fakturan.

Vad har du betalat för din bergvärme? Vilka tips eller frågor har du kring värmepumpar? Dela med dig i kommentarsrutan nedanför eller på Byggmentors värmepumpsforum. Missa heller inte våra andra artiklar om bergvärme.

Kanske vill du även läsa mer om:

Värme med pellets, fakta och tips för att få ned priset

Att värma huset med pellets är något som inte alla känner till. Det kan tyckas lite gammaldags att värma sitt hus genom att rent konkret elda för att få värme men faktum är att pellets för vissa hushåll kan vara det bästa och mest kostnadseffektiva sättet att öka temperaturen i huset.

Här får du en översikt över varför pellets kan vara något för dig. Ställ gärna frågor eller kom med egna erfarenheter av pellets i kommentarsfältet.

Varför pellets? För- och nackdelar

Att värma med pelletskamin är ett klimatvänligt sätt att fixa sin hushållsvärme. Du gör en insats för miljön samtidigt som priset är relativt billigt, ibland kan faktiskt pellets vara mer prisvärt än att använda värmepump.

På minuskontot är dock enkelheten, eller bristen på denna. Att värma med pellets innebär att du med jämna mellanrum måste köpa in och fylla på nya pellets. Det är alltså en mer underhållskrävande uppvärmningsform än att värme med el, fjärrvärme eller exempelvis bergvärme. Betänk också att dina pellets ska förvaras någonstans, du behöver förrådsutrymme eller motsvarande på flera kubikmeter.

Läs mer i vår special 10 olika uppvärmningsformer för villan.

Pris för installation och avdrag på arbetskostnad

Den som vill börja värma med pellets måste köpa och sätta in en pelletskamin. Denna installation får du göra ROT-avdrag på, vilket alltså innebär att du drar av hälften av det du betalar för installationsarbetet. Läs mer om hur ROT-avdraget fungerar.

En pelletskamin kostar ungefär mellan 20 000 – 40 000 kr, och en installation går på ytterligare några tusenlappar efter ROT-avdraget. Det som dock är mest intressant i sammanhanget är vad pelletsbränningen innebär för din årliga värmekostnad, det är hur mycket den går ner som spelar roll snarare än engångsinvesteringen för kaminen och installationen.

Pellets kan kosta så lite som 60-70 öre per kilowattimme (kWh) värme vilket ska ställas mot en bra bit över 100-110 öre för exempelvis direktverkande el. En normal villa i Sverige förbrukar ungefär 15 000 kWh värme på ett år, vilket med ett kwh-pris på 65 öre ger en årskostnad på 9750 kr.

Årskostnad för pellets

Om din årskostnad idag är på till exempel 15 000 kr, och du med pellets bara betalar 10 000 kr, då gör du en besparing på 5000 kr varje år. Om vi antar att toal kostnad för pelletsinstallationen blir 40 000 kr inklusive moms (och med ROT-avdrag) tar det alltså åtta år innan investeringen lönat sig. I snitt brukar en pelletslösning återbetala sig själv inom tre-åtta år, beroende på hur mycket du betalade för värmen innan.

Det man bör vara varse är att pellets kan gå upp och ned i pris, men det kan å andra sidan elpris, olja eller andra värmemetoder också.

Allt som allt är pelletsuppvärmning oftast ett prisvärt alternativ och egentligen konkurrerar det endast med bergvärme och jordvärme.

Ställ också gärna priset för pellets i relation till elpriset för tillfället.

Så funkar värme med pelletsbrännare

Något förenklat kan man säga att pellets fungerar så här:

  • Pellets är en form av ”biobränsle” vilket till skillnad från fossila bränslen innebär att förbränningen av biobränslet (i det här fallet pellets) inte spär på koldioxidutsläppen i världen eftersom bränslet är en del av den naturliga cykeln för denna form av utsläpp.
  • Rent praktiskt så är pellets bra beskrivet på svenska Wikipedia: ”material som pressats till små, hårda kulor eller stavar”. Oftast är den typ av pellets som används till förbränning för att generera värme i en fastighet tillverkad från olika typer av sågspån, vilket är smidigt eftersom man då kan ta till vara på mycket av det ”spill” som sker vid annan träbearbetning och skogsbruk.
  • Spån och annat biomaterial pressas samman under högt tryck och träets egenskaper gör att hårda pellets formas utan att något ytterligare ämne behöver tillsättas. Detta bidrar till att pellets som energiform betraktad är en av de miljövänligare lösningarna. Läs gärna mer i våra 10 tips till ett klimatsmart hem.
  • Pellets köps in av husägaren och förbränns sedan i en pelletsbrännare eller pelletskamin. Då släpps koldioxid ut, som vid alla förbränning av organiskt material, men denna koldioxid är samma som trämaterialet sugit upp när det skapats i naturen, vilket gör det hela till en naturlig cykel som är i harmoni med klimatets kretslopp.
  • Sverige är ett av de länder i världen där värme via pelletsförbränning är absolut vanligast. Antagligen är detta en kombination av ett kallt klimat som jkräver ekonomiska värmelösningar samt god och nära tillgång till biobränsle från våra omfattande skogstillgångar.

Diskutera gärna pellets ur såväl klimatvänlig som ekonomisk synvinkel i kommentarsfältet här nedanför.

Leverantörer av pellets och kaminer/brännare

Värme med pellets kan vara billigt och effektivt.

Värme med pellets kan vara billigt och effektivt.

Här är några stora leverantörer av pellets och/eller utrustningen som behövs för att utnyttja pelletsvärme. Priserna som anges ska ses som riktpriser (tagna från leverantörernas hemsidor och prislistor vintern/våren 2013.

Detta är inte på något sätt en heltäckande lista med samtliga pelletsaktörer i Sverige. Använd dessa priser som utgångspunkt i den egen jakt på den perfekta leverantören, och begär alltid in offerter från flera olika företag innan du fattar beslut. Med flera priser att jämföra får du bästa möjlighet till bästa pris.

Vad gäller priserna på pellets så fungerar det som det mesta i prisväg – ju större parti du köper åt gången desto billigare pris. Storsäck billigare än liten säck, och så vidare.

Pris på pelletskaminer:

KamingruppenOnline.se – Linea Pellet LW 12 kW, pris: 36 700 kr.

Narvells – Wodtke Frank, platt frontlucka 1,6 – 6,0 kW, pris: 48 900 kr.

Ariterm – Neptuni Drag, 3,5 – 6 kW, pris: 35 900 kr.

Kardonar – RV80, 2,8 – 8,0 kW, pris: 20 500 kr.

Man kan givetvis elda i en pelletsbrännare på befintlig eller ny panna, priserna för en pelletsbrännare på panna är ungefär desamma som för en pelletskamin.

Pris på pellets (per ton):

Jannebergs Kvarn: 2 600 kr

Jonas pellets: 2 857 kr

BioHeat: 3 086 kr

Agrol Pellets: 3 241 kr

Observera att priserna varierar också beroende på hemleverans eller avhämtning.

Diskutera och ställ frågor

Vad vet du om pellets? Har du frågor som inte besvarades i artikeln? Har du tips eller varningsflaggor att dela med dig av? Rekommendationer på utrustning? Gör din röst hörd genom att diskutera pellets i kommentarsfältet här nedanför, gör din röst hörd om värme med pellets och pelletsbrännare!

Kanske vill du även läsa mer om:

  1. Elpriset 2013 prognos

  2. Besparing med värmepump
  3. Alla godkända ROT-avdrag

8 energismarta spartips

Din energiförbrukning är sannolikt en inte helt oansenlig del av kostnaden för ditt hem. Byggmentor ger dig 8 stora och små tips för hur du sänker energikostnaderna.

1. Investera i värmepump

Möjligen en stor investering men också en satsning som kan betala sig i det långa loppet för husägaren. Bergvärme är till exempel en energiform som ökar i popularitet, och det finns många andra lösningar (allt från solceller till fjärrvärme) som kan vara rätt för just ditt hushåll. Undersök vilket alternativ som kan vara rätt för dig för att spara pengar i det långa loppet.

2. Duscha och bada – en lyx värd pengarna

Ingen vill väl behöva dra ner på en varm dusch eller ett långt bad. Undersök därför möjligheten att installera energi- och vattensnåla blandare i kök och badrum. Du kan spara många kilowattimmar genom rätt teknik och en investering som kostar några tusenlappar kan ofta betala sig själv inom en relativt kort tidsrymd.

3. Utnyttja verktygen som finns

Elpriskollen är ett verktyg som Energimarknadsinspektionen tagit fram. Med den tjänsten kan du enkelt räkna på och jämföra elpriser. Information är makt, och konsumentmakt hjälper dig att spara pengar på dina energival.

4. Fönster kan vara energitjuvar

Att installera energisnåla fönster som bättre håller inne värmen, samt att se över befintliga fönster för att täta eventuella dåliga lister är ett snabbt sätt att förbättra energisituationen. Visst kostar det pengar att installera nya fönster av hög kvalitet men det är ofta en lönsam investering, särskilt när du utnyttjar ROT-avdraget.

5. Behandla el som den dyrbara vara det är

Förmodligen är du försiktig med saker du köper. Detsamma borde gälla din el. Slösa inte bort den i onödan utan se till att dina eldrivna apparater är avstängda när de inte används. Och då menas att de inte bara ska vara i ”Stand by”-läge, utan helt avstängda. Ett enkelt men väldigt effektivt sätt att spara penga på.

6. Tilläggsisolera mera

Har du hus med vind? Då bör du snarast kolla på om den kan tilläggsisoleras för att bättre hålla värmen, särskilt om ditt hus är lite äldre. Kolla först om den gamla isoleringen fortfarande gör sitt jobb, i så fall behöver du inte ta bort den. Just vinden är ett nyckelområde att kika på, men även fasaden kan vara intressant även om den sällan ger lika stor effekt som extra vindsisolering.

7. Våga byta värmesystem

Många svenska hem använder vanlig direktverkande elvärme. Men det finns andra distributionssystem att kika på om du vill undersöka alternativen. Kanske är ett luftburet system lämpligast för din villa? Eller är det värt att installera att vattenburet system? Poängen är att du inte ska låsa dig vid ”vad du alltid gjort”.

8. Glödlampor

Ett för många kanske självklart sätt att dra ner på kostnaderna är att byta ut glödlamporna till lågenergilampor. Kanske passar de inte överallt men gör en genomgång i ditt hus och du kanske upptäcker lampor som du kan byta ut.

Vilka tips och knep använder du dig av för att spara energi? Berätta i kommentarsrutan här nedanför eller diskutera ämnet på Byggmentors forum.

Så väljer du rätt värmepump 2013

Du som tänker installera värmepump nu under hösten eller under 2013 har fler valmöjligheter än någonsin tidigare på värmepumpsmarknaden. Här får du de kritiska punkterna att tänka på när du letar efter en effektiv och modern värmepump för 2013. Diskutera och ställ frågor på vårt värmepumpsforum (du kan både skriva och läsa på forumet utan att registrera dig).

Tekniska framsteg och expansion på marknaden

Vill du installera värmepump 2013?

Vi har tidigare tittat i spåkulan för vad som sker på värmepumpsfronten framöver. Det står helt klart att det sker en tydlig trend mot ökad diversifiering på marknaden; du som konsument har helt enkelt fler olika typer av värmepumpar att välja mellan, och allt fler möjlig installatörer som du kan anlita.

Svenska Värmepumpföreningen, SVEP, beskriver hur man ser en fortsatt trög utveckling på marknaden under hösten 2012, iallafall om man jämför med den explosionsartade ökningen av värmepumpsinstallationer tidigare under 00-talet. Däremot har försäljningsminskningen avtagit.

– Försäljningsminskningen för alla typer av värmepumpar är betydligt lägre under andra kvartalet än under det första, säger Martin Forsén, SVEP:s VD, i ett pressuttalande.

En sak som dock är konstant, påpekar SVEP, är att Sverige fortfarande är ledande när det gäller antalet bergvärmeinstallationer i Europa. Vi kan bergvärme i Sverige, helt enkelt. Läs mer om tekniska innovationer för uppvärmning här.

Priser på värmepumpar 2013

Precis som tidigare kommer prisbilden på värmepumpar 2013 att vara mycket spridd. Från enklare luft/luft-värmepumpar till kompletta bergvärmeinstallationer är prisskillnaden mätt i sexsiffriga belopp, och de möjliga besparingarna hänger för det mesta tydligt ihop med kostnaden för att köpa in och installera värmepumpen.

Här är några priser på värmepumpar tagna från olika återförsäljares hemsidor hösten 2012 (om inte annat anges så är priserna exklusive moms och installation):

  • Ecodan Next Generation 9,3kw (luft/vattenvärmepump): 69 000 kr (pris från VVS & Badrumspecialisten).
  • Ctc Ecoheat 312 (bergvärmepump), 59 000 kr (pris från Rorprodukter.se)
  • NIBE F1145 8kw (markvärme), 48 900 kr (pris från EVbutiken.se)
  • Bosch EHP 10 AW (luft/vattenvärmepump), 39 900 kr (pris från Polarpumpen.se)

Ovanstående exempel är bara fingervisningar på hur prisläget ser ut för några större tillverkares prisläge inför 2013. Priserna varierar alltid mycket och just vid värmepumpsinstallationer blir din egen förmåga att kontakta och begära in offerter från olika installationsfirmor särskilt viktigt. Oavsett var du bor i landet idag kan du räkna med att det finns en uppsjö installatörer som är verksamma i ditt område – utnyttja det.

Priserna i sig är svåra att som konsument påverka, och även de mest bildade ekonomer har nog svårt att spå hur den genomsnittliga värmepumpsinstallationen kommer utvecklas i pris, men ett som är säkert är att mångfalden av företag på marknaden gör att du som beställare har alla chanser i världen att pressa priset så långt ned som möjligt.

”Geothermal heating” växer ”over there”

”Geothermal heating” är termen som på engelska används för att beskriva till exempel berg- och ytjordvärme. I tidskriften Forbes berättar amerikanska företaget Climatemaster att de nu tagit fram en värmepump som de menar är bäst någonsin när det gäller årsverkningsgrad. Även andra värmepumpsföretag i Nordamerika är inne på samma spår och stora pengar läggs på teknisk utveckling. I ett oljepriskänsligt land som USA ser värmepumpslösningar ut att bli allt mer viktiga för hus- och fastighetsägare.

Flera stater i USA har eller diskuterar att infört särskild lagstiftning som stimulerar till ökat användande av just ”geothermal heating” (geovärme). I Sverige får vi, åtminstone tillsvidare, hålla tillgodo med ROT-avdraget för värmepumpsinstallationer.

Nyheter för värmepumpar att spana in under 2013

Vad sker då rent konkret med utvecklingen av nya och mer effektiva värmepumpslösningar inför 2013? Här är några av godbitarna du bör hålla dina ögon på:

Daikin presenterar sitt nya luft-vattensystem Altherma som man menar är extremt effektivt och sparar betyndande mängder energiförbrukning även i lågenergihus (läs gärna mer om dessa hus, även kallade plusenergihus, via länken).

Bensinstationer som ratar bensinen

Rubriken ovan må vara mer fyndig än sann, men faktum är att Preem nu satsar på att driva sina bensinstationer med hjälp av värmepumpar. Ett bra exempel på hur värmepumpsteknik alltmer går mot att användas för betydligt fler typer av fastigheter än bara enfamiljshus. Större bostadsfastigheter/flerfamiljshus, kontorsbyggnader, och nu alltså även bensinmackar börjar mer och mer växla över till uppvärmning med hjälp av värmepump.

Sol i skyn, sol i berget

Ett annat intressant exempel är räddningstjänsten i Bålsta som kombinerar bergvärmepump med solfångare för att sköta stationens uppvärmning. Dan Kjellgren på TA Brunnborrningar förklarar vilka särskilda fördelar man får just genom att kombinera två olika sätt att utnyttja den värme solen ger oss.

– Även bergvärmepumparna använder på vintern solvärme som lagrats i berget under sommaren. Genom att pumpa ner varmt vatten från solfångarna höjer vi temperaturen nere i borrhålet ännu mer. Och får alltså ännu bättre verkningsgrad på vintern!

Har du egna funderingar, tips eller frågor om att skaffa värmepump? Diskutera i kommentarsrutan under artikeln eller på vårt värmepumpsforum.

Missa inte dessa artiklar:

Minskat stöd till solceller – men priserna sjunker

Den senaste tiderna har det varit en del turer kring stöd för solenergi, både storskalig sådan och för privatpersoner. Nu meddelar Regeringen att stödet för solceller kommer fortsätta att kunna sökas under hela 2012 men också att det sjunker från 60 procent till 45 procent av investeringen. Men enligt Energimyndigheten behöver inte detta nödvändigtvis betyda dyrare solcellsinstallationer för kunderna.

Bidraget sjunker – priserna också

Stöd bidrag solceller

Solcellsstödet blir kvar 2012, dock något minskat.

Även om det statliga stödet till solceller minskar med 15 procentenheter så har samtidigt priset för solceller minskat nästan lika mycket. Förhoppningen från regeringens sida är alltså att även om stödet sjunker så ska konsumenterna ändå vara stimulerade nog att vilja skaffa solenergi eftersom tekniken blivit billigare.

Det är dock de nya reglerna som gäller för alla ansökningar som behandlas från och med den 1 november 2011, oavsett om ansökan skickats in tidigare än så.

Maxbelopp på 1,5 miljoner kr

Stödet kommer som sagt att ligga på 45 procent av investeringskostnaden, dock som mest 1,5 miljoner kronor. Detta kan sättas i relation till vad Energimyndigheten menar är det normala priset per kilowatt toppeffekt för solceller – mellan 25 000 och 50 000 kr.

Gamla ansökningar gäller fortfarande

Det tidigare stoppet för solvärmebidraget är alltså att betrakta som hävt så länge pengarna räcker – i nuläget är 60 miljoner kr avsatta för stöd till solcellsinstallationer 2012. De ansökningar som redan är inskickade är alltså redan ”i kö” och du behöver inte skicka in en ny ansökan om den tidigare inte blivit behandlad än.

Är detta rätt väg att gå från Regeringens sida? Bör stödet utökas eller avskaffas till förmån för någon annan energiform? Gör din röst hörd i kommentarsrutan nedanför eller på Byggmentors forum för alternativ energi.

Nya elprisområden: Så påverkas ditt elpris

Från och med den 1 november 2011 är Sverige indelat i fyra elprisområden. Detta för det produceras avsevärt mycket mer el i norra Sverige än vad det förbrukas, medan det i de södra delarna av landet är tvärtom. Detta måste nu regleras efter ett beslut i EU vilket gjort att Svenska Kraftnät, som ansvarar för det svenska stamnätet, delat in landet i fyra zoner, eller ”elprisområden”.

Tanken är att indelningen ska stimulera till ökat byggande av kraftverk i södra Sverige, vilket då på sikt skulle jämna ut de prisskillnader som nu uppstår. Gör gärna din röst hörd om förslaget och elpriser i allmänhet, i antingen kommentarsrutan nedanför artikeln eller på Byggmentors forum för elpriser.

Nya elprisområden påverkar din elräkning

Elområden i Sverige

Elprisområden i Sverige från 1 november 2011 (klicka för större bild). Bild: Energimarknadsinspektionen.

Vad betyder då den nya indelningen i elprisområden för dig som elkonsument? Framför allt kan du räkna med en förändring i vad du betalar för din el, men om det kommer att gå upp eller ner beror på var du bor och givetvis vilket elavtal du har.

Generellt kan man dock anta att priserna tidvis kommer att vara högre i södra Sverige än i norra eftersom man söderut använder mer el än vad som produceras i regionen. Detta skriver Energimarknadsinspektionen på sin hemsida och de rekommenderar ett ännu större eget ansvarstagande för att hitta det elavtal som lämpar sig för just ditt hus eller din lägenhet, exempelvis genom deras tjänst Elpriskollen.

Så ligger du steget före elbolagen

Förutom att utnyttja exempelvis Elpriskollen för att jämföra olika elleverantörers priser är det i och med indelningen hög tid för alla som inte redan gjort det att se över vilka energibesparande åtgärder du kan göra för just ditt hus.

Ett enkelt sätt att börja den resan på är att se Byggmentors tio tips för uppvärmning av hus. En egen försörjning av värme och/eller el kombinerat med ett smart val av elbolag kan sänka kostnaderna avsevärt, oavsett vilket elprisområde.

Stora besparingar att göra

Exempelvis visar en jämförelse som Elpriskollen gjort att det går att spara runt 2000 kr per år för en villa med normalstor elförbrukning genom att jämföra olika elbolag – oavsett i vilken del av landet du bor. Så även om den nya indelningen innebär vissa kostnadsförändringar så kan du som konsument fortfarande själv stå för den stora besparingen genom att tänka till och välja rätt källa för el och värme till ditt hushåll. Sedan kan du med relativt enkla medel alltid sänka din normala hushållsförbrukning.

Har du själv några smarta tips för att få ner elräkningen? Och vad tycker du om indelningen i elprisområden? Gör din röst hörd i antingen kommentarsrutan nedanför eller på Byggmentors forum för elpriser.

Pelletshotet – fel förvaring av pellets kan vara livsfarligt

Ditt pelletsförråd kan vara en livsfara. Byggmentor berättar varför och hur du förvarar dina pellets på ett säkert sätt.

Pellets är idag ett vanligt val för uppvärmning av svenska hus (läs om pelletskaminer här). Men om de förvaras i stora mängder utan ventilering kan de vara direkt farliga och till och med dödliga.

Pellets och kolmonoxid

Boven i dramat heter kolmonoxid och kan utsöndras av pellets. Om förrådet där de förvaras då inte är tillräckligt ventilerat kan kolmonoxiden samlas och orsaka kvävning hos en människa, som i värsta fall direkt leder till döden.

Inget problem med pellets i säck

Det är dock inte ett problem för den som köper sina pellets i säckar, utan enbart för dem som köper i bulk vilket innebär att en ”bulkbil” kommer till förrådet och blåser in dem med tryckluft. Då blir mängden större och potentiellt farlig om inte förrådet är utformat för att hantera pellets, eftersom syret försvinner och kolmonoxid bildas och ackumuleras. 

– Träpellets i sig är inte farliga utan det är vid förvaring i slutna utrymmen som riskerna kan uppstå. Detta har man vetat om i snart 10 år. De dödsfall som har inträffat har skett på utländska fartyg varav ett i svensk hamn och där ansvaret kanske är diffust. Nu har dock två dödsfall i Finland rapporterats i förråd på land och situationen blir annorlunda, säger yrkeshygieniker Urban Svedberg i ett uttalande på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Så gör du för att förvara pellets säkert

Att det finns risker med pelletsförvaring innebär dock inte att man måste sluta handla pellets i bulk. Utformas förrådet korrekt och förvaringen sker ansvarsfullt är pellets helt ofarligt. Det viktigaste är att ventilationen fungerar för att inte farliga gaser ska kunna samlas. Sedan bör förrådet vara låst och tydligt märkt med varningsskylt, inte minst för att inte barn av misstag ska ta sig in i det. Sedan bör det alltid luftas ur och ventileras ordentligt innan man går in i det.

Diskutera gärna pellets och pelletsförråd i kommentarsfältet nedanför eller på Byggmentors forum för uppvärmning och energi.

Skillnad mellan solfångare och solceller

Solfångare och solceller blandas ibland ihop trots att de egentligen mest har energikällan – solen – gemensamt. Byggmentor reder ut begreppen och guidar genom solljuset. Efter du har läst får du diskutera och ställa frågor i antingen kommentarsrutan nedanför artikeln eller på Byggmentors forum för alternativa energikällor.

Enkel skillnad mellan solfångare och solceller

Dagens teknologi tillåter fortfarande inte husägare i Sverige att använda enbart solen för ein värme- och elproduktion, men utvecklingen går framåt och solenergi blir allt mer populärt. I kombination med andra energikällor, exempelvis en värmepump, kan en sollösning vara ett perfekt miljövänligt komplement för en villas energiförsörjning.

Vad är då skillnaden mellan solfångare och solceller? Kort och enkelt uttryckt: solfångaren är till för att värma upp vatten och solceller konverterar solens strålar till elektricitet.

Så fungerar solceller

Solceller är alltså mer ”allround” än en solfångare eftersom dessa kan generera el, vilket i sin tur kan skapa både värme och bidra till hushållselen (eller kanske till och med överproducera, enligt principen för passivhus och plusenergihus). Nackdelen med solceller gentemot en solfångare är framför allt det oftast blir en något sämre ekonomisk affär med solcellerna.

Dock ska man komma ihåg att solceller fortfarande framför allt är en investering i klimatet, på ett sätt där den enskilde medborgaren faktiskt kan göra en betydande insats genom att producera egen el istället för att köpa el som kan vara producerad på betydligt sämre sätt rent miljömässigt. För mindre hus som kanske inte har behov av el- eller värmeförsörjning året runt, sommarstugor till exempel, kan solceller vara ett mycket bra alternativ. Solceller, eller rättare sagt sol-el, omvandlar genom halvledare solens strålar direkt till el vilket kostar ungefär drygt 2 kr/kWh, om man slår ut investeringen på vad man får ut av solcellerna.

Så fungerar solfångare

Solfångare. Foto: Hallin-m. Licens: {link: http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/deed.en}Creative Commons{/link}

En solfångare fungerar egentligen väldigt enkelt – solen skickar värme som värmer upp vatten. Detta vatten används sedan som vanligt tappvarmvatten, alltså i till exempel dusch, bad och kranar. Men precis som i fallet med solceller så är svenskt klimat inte tillräckligt varmt och soligt för att solfångare ska kunna ta över hela varmvattenförsörjningen, men väl en del av den. Normalt är att solfångaren dimensioneras för att stå för hälften av hushållets varmvatten. Solvärme går också att få ekonomiskt stöd för, läs Byggmentors tidigare guide till detta solvärmebidrag, och om det tillfälliga(?) stoppet för det. Utnyttjar du inte solvärmestödet så omfattas installation av solfångare också av ROT-avdraget.

Ställ gärna frågor eller dela med dig av egna erfarenheter, antingen i kommentarsrutan nedanför eller på Byggmentors forum för alternativa energikällor.

 

Nytt test: Luft/vatten knappar in på bergvärme

Bergvärme, den kanske mest populära värmepumpsvarianten, behöver börja se sig över axeln. Luft/vatten-värmepumparna blir allt mer effektiva och med rätt val av modell och dimensionering kan luft/vatten-värme vara nästan lika energieffektivt som bergvärme. Kom gärna med egna funderingar eller frågor, antingen i kommentarsrutan nedanför artikeln eller på Byggmentors värmepumpsforum.

Vill du så kan du direkt läsa vår guide till kostnad och besparing för bergvärme.

Nytt test av luft/vatten-värmepumpar

Statliga Energimyndigheten genomför regelbundet tester av bland annat värmepumpar. I sin senaste testomgång kunde de konstatera att luft/vatten-värmepumpen knappar in på bergvärmepumpen vad gäller effektivitet, och därmed också i möjlig besparing. Testet utfördes utifrån förutsättningar liknande de i södra Sverige rent klimatmässigt.

Energimyndigheten testade åtta värmepumpar från i år och har tidigare testat tre äldre modeller. Alla var av typen luft/vatten, vilket i korthet innebär att de utvinner värme ur luften utomhus som sedan distribueras i husets vattenburna distributionssystem. Läs mer i Byggmentors guide till hur luft/vatten-pumpen fungerar.

Högre effekt ökar både besparing och investeringskostnad

Luft/vatten-värmepumpen fångar upp värme i uteluften. Foto: www.ivt.se

De värmepumpar som testats och som haft mellan sju och åtta kilowatts effektstorlek skulle enligt testet ge en besparing på mellan 8 600 och 9 700 kWh/år (se de testade pumparna längre ner i denna artikel). Med högre effektstorlek visar testet att skillnaderna i besparing minskar, vilket gör att incitamentet till att investera i en mer kraftfull luft/vatten-värmepump också minskar eftersom dessa ofta kostar mer att köpa.

Tumregeln är dock som vanligt att hitta den värmepump som är rätt dimensionerad för just dina förhållanden, varken för stor eller för liten. Utnyttja alltid värmepumpsinstallatörernas kompetens och begär in olika förslag och offerter för att kunna jämföra.

Test av värmepumparnas årsvärmefaktor

Den så kallade årsvärmefaktorn (se gärna Byggmentors ordlista för värmepumpen för förklaringar av termer), alltså värmefaktor/COP (hur mycket värmepumpen ger i förhållande till vad den förbrukar) utslaget på ett år, för de pumpar som låg på 7-8 kW låg på mellan 2,4 och 2,9. Testet gjordes baserat på ett hus med energibehov på 15 000 kWh/år.

För de som hade en effektstorlek på nio watt och uppåt gjordes testet baserat på ett hus med energibehov på 35 000 kWh. Dessa luft/vatten-pumpar hade en besparing på mellan 21 300 och 22 200 kWh, vilket ger en mindre procentuell skillnad än för de mindre pumparna. Årsvärmefaktorn för dessa landade på 2,6–2,7.

Som alltid med värmepumpar gäller det att inte stirra sig blind på varken värmefaktor eller besparing, dessa siffror blir mindre värda utan att ställas i relation till vad du betalar för din värmepump, både själva inköpet och arbetskostnaden för installationen. Läs mer om besparing med värmepump.

Luft/vatten-värmepumpens brister

Resultaten visar alltså att en luft/vatten-värmepump kan sänka energikostnaderna för ett hus med i genomsnitt 60 procent, och att denna typ av värmepump nu alltså knappar in på den mycket effektiva varianten bergvärme. Men Energimyndigheten tar även upp några brister som framkommit i testerna.

Luft/vatten-värmepump. Foto: www.ivt.se

Bland annat visar det sig att flera värmepumpar har stora förluster när det gäller att hålla tappvattnet varmt, alltså det vatten som används i kranar och duschar. Just denna värmeförlust menar Energimyndigheten att man måste förbättra tekniken i pumparna för att råda bot på den.

En annan aspekt som ofta debatteras kring värmepumpar är bullernivåerna. I testet av luft/vattenvärmepumparna hamnade ljudnivån på mellan 56 och 71 decibel. Värt att nämna i sammanhanget är att man brukar säga att en höjning med tio decibel uppfattas av örat som en fördubbling av ljudstyrkan. Alltså bör även ljudnivån tas hänsyn till när du väljer din pump, kanske kan det vara värt med en lite dyrare eller mindre effektiv modell om bullret är lägre?

Testade luft/vatten-pumpar 2011

Dessa pumpar har testats av Energimyndigheten (se hela listan och all data via länken, där kan du också se hur väl de står sig baserat på hus med olika stora energibehov – 15 000, 25 000 respektive 35 000 kWh):

Modell Ca pris inkl. moms
Bosch EHP 8 AW 84 600 kr
CTC EcoAir 107 87 500 kr
Euronom ExoAir 7,5 89 800 kr
Nibe F-2025 8 kW 89 400 kr
Carrier AquaSnap Plus 61 900 kr
Toshiba Estia HWS-802H-E 69 000 kr
IVt Premium Line A Plus 10 108 000 kr
Thermia Atec HP 11 96 900 kr

 

Har du eller funderar du på att skaffa luft/vatten-värmepump? Kom med funderingar eller frågor, antingen i kommentarsrutan nedanför eller på Byggmentors värmepumpsforum.

Luft/luft-värmepump, kostnad och fakta

En enkel och i sammanhanget billig värmepump är luft/luft-värmepumpen som utnyttjar värmen i utomhusluften, växlar upp den och skickar in i huset som varmluft. Vi tittar närmare på hur en luft/luft-värmepump fungerar, kostnad för att köpa och installera den samt vad du ska tänka på inför en investering i denna typ av värmepump, och till sist fördelar respektive nackdelar med luft/luft-värmepump. Diskutera gärna vidare på Byggmentors värmepumpsforum efter att du läst klart.

Luft/luft-värmepump – så fungerar den

Så funkar luft/luft-värmepumpen. Foto: www.ivt.se

Först måste vi skilja på några olika typer av luftvärmepumpar – luft/vatten-värmepumpen (som Byggmentor skrivit om tidigare), frånluftvärmepump, och luft/luft-värmepumpen, som vi tittar närmare på i den här artikeln. Gemensamt för alla dessa är att de utnyttjar värme som redan finns i luften, men hur de fungerar och hur värmen distribueras skiljer sig åt en del.

Luft/luft-värmepumpen fungerar genom att en utomhusdel monteras utanför ditt hus. Den suger in luft som sedan värmer upp ett köldmedium (en vätska eller gas som fungerar som energibärare) i pumpen. Köldmediet går sedan genom en kompressor vilket höjer temperaturen.

Även minusgrader kan bli värme med luft/luft-värme

Även om det är minusgrader utomhus så kan luft/luft-värmepumpen på det sättet faktiskt konvertera kall uteluft till varmluft inomhus. Enkelt uttryckt kan man säga att en luft/luft-värmepump tar tillvara på den gnutta värme som finns även i kall luft.

När uteluften komprimerats och fått en högre temperatur går den ut genom en inomhusdel och sedan i husets befintliga system för värmedistribution. För en luft/vatten-pump innebär det ett vattenburet distributionssystem medan just luft/luft-pumpen fungerar genom att varmluften cirkluerar, ja, i luften helt enkelt.

Luft/luft-värmepump, kostnad och besparing

I jämförelse med andra värmepumpar, till exempel bergvärme, ytjordvärme eller sjövärme, är luft/luft-pumpen en billig investering. Å andra sidan blir sällan besparingen lika stor med en luft/luft-värmepump. Kostnad för att köpa och installera värmepump ska alltid ställas mot vad den ger för årlig besparing och återbetalningstid.

Generellt brukar man säga att ett hus som är lämpat för en luft/luft-värmepump, med öppen planlösning, och som idag värms med exempelvis direktverkande el kan ge en besparing på upp till 50 procent. För de allra flesta brukar en luft/luft-pump åtminstone kunna sänka kostnaderna för värme med 30 procent.

Så om uppvärmningen av ett hus idag kostar 10 000 kr/år, och en luft/luft-lösning som halverar värmekostnaderna kostar 40 000 kr att köpa och installera innebär det en årlig besparing på 5 000 kr vilket ger en återbetalnings tid för värmepumpen på åtta år. Se gärna Byggmentors tidigare guide för mer detaljerad fakta om hur du räknar ut besparingen med en värmepump.

Pris luft/luft-värmepump

Som med alla värmepumpar är effekt avgörande för pris. Luftvärmepumpar anpassade för små hus kan du hitta under 5 000 kr medan de allra flesta luft/luft-värmepumpar kostar mellan 10 000 och 20 000 kr. Vill man köpa specialpumpar, exempelvis med flera inomhusdelar, går priset upp ytterligare. Viktigast för att hitta rätt värmepump för ditt hus och dina behov är att göra egen efterforskning samt att rådfråga experter på värmepumpar om du är osäker.

Luft/luftvärmepumps utedel och innedel. Foto: www.ivt.se

För att installera värmepumpen tillkommer arbetskostnad om du anlitar en värmepumpsinstallatör, samt ytterligare kostnad för kringmaterial som behövs för att montera och koppla in de olika delarna. En händig person med rätt kunskap kan klara det själv men säkerställ med leverantören att försäkring och garanti gäller, annars kan det kosta mer än det smakar att sköta installationen själv. Ta alltid in offerter från flera företag när du väljer att anlita en hantverkare, då ökar du chansen till en billigare installation.

Arbetskostnaden för att installera en luft/vatten-värmepump är relativt billig jämfört med andra typer av värmepumpar. Mellan 5 000 och 10 000 kr är normalt, och denna kostnad halveras dessutom av ROT-avdraget, som gäller för installation av värmepumpar.

Fördelar med luftvärmepump

+ Den billigaste typen av värmepump.

+ Enkel och billig att installera.

+ Ger en hög besparing i hus med öppen planlösning.

+ Ofta kort återbetalningstid innan investeringen blir en ren vinstaffär.

+ Bra lösning för den som inte har vattenburen värmedistribution.

Nackdelar med luftvärmepump

– Funkar mindre bra i hus med många rum utan öppen planlösning.

– Vissa modeller har problem med buller.

– Isbildning kan uppstå på utedelen under de kallaste månaderna.

– En del luftvärmepumpar är anpassade för varmare klimat, inte svensk vinter. Viktigt att välja en modell för klimatet i Sverige.

Har du frågor om luft/luft-värmepumpar, eller kanske egna erfarenheter? Dela gärna med dig i kommentarsfältet nedanför eller på Byggmentors värmepumpsforum.

Kanske vill du även läsa mer om:

Uppvärmning av hus, 10 tips för rätt energival

Det kan tyckas oöverskådligt när det gäller att välja rätt uppvärmning av hus, alternativen är många och skillnaderna i kostnad och besparing kan vara stora. Byggmentor ger dig tio tips för att du ska kunna välja rätt värmekälla för uppvärmningen av ditt hus. Vill du diskutera tipsen i artikeln eller komma med egna råd eller frågor rekommenderas Byggmentors forum där du kan diskutera värmepumpar, alternativ energi och elkostnader.

Titta bakåt för att planera framåt

Steg ett är alltid att förbereda sig noggrant och analysera din befintliga energisituation. Uppvärmning av hus kan ske på många olika sätt och innan du börjar titta på nya lösningar för din egen uppvärmning bör du se över hur det sett ut innan. Hur mycket direktverkande el använder du? Hur stor del av förbrukningen är hushålls-el (alltså el som inte går till värme)? Hur mycket drar din pelletskamin eller oljepanna? Kanske kan du göra en energideklaration?

I korthet: Analysera din befintliga uppvärmning för att kunna välja rätt för framtiden.

Budget för uppvärmning av hus

Som med alla större ekonomiska beslut bör du på ett tidigt stadium göra en budget över din elförbrukning och vad din uppvärmning kostar. Titta påv ad du betalar idag och hur stort utrymme du har för investeringar i ditt hus och dess uppvärmning. Ofta är det en stor engångskostnad att byte energikälla men det brukar också betala sig självt relativt fort. Grundförutsättningen är dock självklart att du har råd med en kostsam engångsinvestering.

I korthet: Är du osäker på hur du räknar ut din nuvarande kostnad för el och uppvärmning, hör med dina grannar eller med tjänstemän på kommunen, de har oftast bra tips för hur du går tillväga.

Läs på om olika alternativ för uppvärmning

Steg ett för att du ska kunna göra rätt val av uppvärmning av din villa, radhus eller sommarstuga är att läsa på om olika alternativ. Vi tittar närmare på flera vanliga uppvärmningslösningar i den här artikeln, vill du veta mer är Byggmentors artiklar om värmepumpar och besparing med värmepump bra ställen att börja på. Andra metoder värda att läsa på om är pellets, oljepanna och lite mer ovanliga lösningar som solpaneler och egen vindkraft.

I korthet: Är du påläst är det lättare att göra rätt val och att förhandla med den leverantör/installatör som sedan sköter din värmelösning.

Uppvärmning med värmepump

En mycket populär metod för uppvärmning de senaste åren är just värmepumpar. Fördelen med denna teknik är att de kan hämta värme på flera olika sätt vilket gör att det finns en värmepump för de flesta typer av hus. Oftast innebär en värmepump en rejäl besparing och en återbetalningstid på investeringen inom fem-tio år. Några exempel på olika sorters värmepumpar är bergvärme, markvärme, sjövärme och luft/vatten-värme.

I korthet: Värmepumpsinstallationer omfattas av ROT-avdraget vilket innebär halverad arbetskostnad.

Har du vattenburet distributionssystem?

Ett vattenburet distributionssystem innebär att värmen transporteras via vatten till exempelvis radiatorer (element). Detta är generellt mer effektivt än uppvärmning av hus med direktverkande el. Ibland kan en förändring av distributionssystemet från direktverkande till vattenburet vara lika effektivt som en ny värmekälla. Även luftburen värmedistribution är idag vanlig, till exempel med så kallad luft/luft-värmepump.

I korthet: Hur distribueras värmen i ditt hus? Se över och undersök alternativ som kanske passar ditt boende och din planlösning bättre.

Pellets

Att använda sig av pellets i en så kallad pelletskamin är för många ett prisvärt sätt att värma upp ett hus, åtminstone som komplement till ytterligare en värmekälla. Det kan tyckas gammeldags att använda uppvärmning från levande eld men faktum är att det funkar.

I korthet: Uteslut inga alternativ i inledningsskedet, se över olika alternativ och välj det som passar just dina behov bäst.

Oljepanna

Att få sin uppvärmning från olja är en metod som minskar i Sverige och som kanske fått extra dåligt rykte i och med de senaste årens klimatdebatt. Det är dock ett gångbart alternativ för uppvärmning av hus, även om det sällan är det billigaste så är det smidigt och kräver relativt lite arbetsinsats från dig som husägare.

I korthet: Har du möjlighet att investera i en ny energikälla är nog andra lösningar än olja att föredra, men undersök gärna möjligheten ändå.

Alternativa energikällor

Idag kanske termen ”alternativ” inte direkt går att applicera på exempelvis uppvärmning med hjälp av solceller men faktum är att det fortfarande är en relativt ovanlig metod. Men för varje år går tekniken framåt och det går att skaffa både solenergi eller egen vindkraft idag vilket definitivt är klimatvänliga lösningar om än kanske inte de värmekällor där du får mest uppvärmning per krona.

I korthet: Hör med din kommun och länsstyrelse om bidrag för alternativ miljövänlig energi, det kan göra investeringen prisvärd.

Gå inte på första bästa leverantör – välj med omsorg

Att alltid ta in flera offerter på den värmekälla du till slut väljer är en nyckelfaktor för att kunna göra en så bra affär som möjligt. Pratar du med flera olika experter på uppvärmning av hus kan du dels få goda råd kring vilken lösning som passar just dig och dels kan du då matcha deras priser och välja den som ger dig bäst erbjudande. Ju bättre du undersöker marknaden destor större chans har du att hitta rätt uppvärmningsmetod till bästa pris.

I korthet: Prata med så många som möjligt; kommunens energirådgivare, släkt och vänner, installatörer och leverantörer av olika värmekällor. Gör deras kunskap till din!

Uppvärmning handlar om effektivitet

Stirra dig inte blind på enbart en ny värmepump eller pelletskamin. Lika viktigt för hur mycket du kan sänka dina uppvärmningskostnader är hur väl du energieffektiviserar ditt hem. Allt från hur du möblerar till rätt val av energisnåla fönster och isolering påverkar och med en ”många bäckar små”-inställning till din uppvärmning kan du spara många kronor per år på uppvärmningen.

I korthet: Ju längre du håller kvar värmen i ditt hus desto mindre dyrbar värme behöver du generera eller köpa.

Detta var tio snabba tips för att komma igång med processen att hitta rätt uppvärmning till ditt hus. Har du egna tips, eller kanske frågor om olika energikällor? Då rekommenderas Byggmentors forum där du kan diskutera värmepumparalternativ energi och elkostnader. Skriv gärna en kommentar i kommentarsrutan nedanför.

Stopp för solvärmestöd 2011

För tillfället är det stopp för utbetalningar av solvärmestöd. Anledningen är att ett antal projekt där man ansökt om stödet till solvärme har dragit ut på tiden vilket gör att inga nya ansökningar behandlas för tillfället. Eftersom stödet tas från en särskild pott som avsatts för just solvärmeprojekt innebär det att så länge hela potten är ”upptagen” med projekt kommer inga nya projekt behandlas innan de gamla är slutförda.

Frågan hanteras av Boverket som just nu för en diskussion med regeringen om hur solvärmestödet ska kunna fortsätta trots att många projekt försenats. Själva handläggningen av solvärmestödet sker genom länsstyrelsen i ditt län (se lista över länsstyrelser här).Stopp för solvärmestöd

Så här beskriver exempelvis länsstyrelsen i Södermanlands län situationen:

För närvarande kan vi inte fatta fler beslut om solvärmestöd. Det innebär att om du har sökt och fått besked om att du får pengar kommer de att betalas ut som vanligt. Däremot om du ännu inte fått besked om att du ska få pengar kommer du få vänta tills senare i år för att få besked om du får pengar eller inte.

Detta stopp gäller alltså enbart nya ansökningar eller inkomna ansökningar som inte godkänts. Har du sökt solvärmestödet och fått det beviljat kan du vara trygg.

Hur påverkar det här din vilja att helt eller delvis växla till solvärme? Skriv gärna en kommentar eller diskutera på Byggmentors forum för alternativa energilösningar.

Solvärmebidrag för solfångare

Solvärme växer i popularitet och idag går det att få solvärmebidrag för den som vill göra en investering i en allt vanligare energiform. Dels har de senaste årens miljödebatt påverkat många att vilja välja energiformer som påverkar miljön minimalt och dels har tekniken för solvärme och olika typer av solfångare blivit bättre. Byggmentor tittar därför närmare på bidraget för solvärme. Har du frågor om solfångare, solvärmebidrag eller vill diskutera ämnet med andra? Skriv gärna en kommentar efter artikeln, eller diskutera på Byggmentors forum för alternativ energi.

Vilka regler gäller för att få solvärmebidrag?

Söker du bidrag retroaktivt går det att få ut bidraget om installationen påbörjats senast den 1 januari 2009.

Solfångaren ska vara godkänd av Solar Keymark (en kvalitetscertifiering av solvärmeprodukter).

Värmeutbytet, beräknat per år, ska vara uträknat på ett godkänt sätt. Detaljerna ska du kräva att få av den som sköter din installation av solfångaren, de flesta seriösa installatörer ser detta som en självklarhet, läs mer i Boverkets föreskrifter (BFS 2009:2).

Information om godkända solfångare som berättigar till solvärmebidrag finns på SP.se.

Solvärmebidraget hanteras av din länsstyrelse och är förlängt för 2011, dock finns inga garantier efter det.

Hur stort solvärmebidrag kan man få?

Enkelt uttryckt gäller 2:50 kr för varje kWh/år, enligt den energiberäkning som görs för varje solfångare. Solvärmebidraget är dock max 7 500 kr för privatpersoner. För företag kan solvärmebidrag uppgå till 3 miljoner kronor per projekt.

Kan bidraget för solfångare kombineras med ROT-avdrag?

Det vanligaste svaret är nej, men det finns undantag och olika länsstyrelser kan göra olika bedömningar. Hör därför med tjänstemännen hos din länsstyrelse och förklara hur just dina förutsättningar ser ut. ROT-avdraget halverar arbetskostnaden för vissa typer av arbeten i och runt ditt hus, läs mer om ROT här. För detaljer kring om och när det går att kombinera dessa bidrag rekommenderar vi en bra text hos företaget Svesol.

Annat att tänka på när du installerar solfångare

Det kan ibland krävas att du får bygglov från din kommun för att installera solfångare. Det är byggnadsnämnden i din kommun som handlägger bygglov, så börja där innan du köper din solfångare. De brukar ofta ha kompetenta tjänstemän som kan komma med råd och tips kring solvärme i din kommun.

Själva solvärmebidraget söker du som sagt hos länsstyrelsen. Där kan du också höra vilka specifika krav för stödet som gäller i just ditt län. Här är länkar till de olika länsstyrelserna:

Länsstyrelsen Blekinge

Länsstyrelsen Dalarna

Länsstyrelsen Gotland

Länsstyrelsen Gävleborg

Länsstyrelsen Halland

Länsstyrelsen Jämtland

Länsstyrelsen Jönköping

Länsstyrelsen Kalmar

Länsstyrelsen Kronoberg

Länsstyrelsen Norrbotten

Länsstyrelse Skåne

Länsstyrelsen Stockholm

Länsstyrelsen Södermanland

Länsstyrelsen Uppsala

Länsstyrelsen Värmland

Länsstyrelsen Västerbotten

Länsstyrelsen Västernorrland

Länsstyrelsen Västmanland

Länsstyrelsen Västra götaland

Länsstyrelsen Örebro

Länsstyrelsen Östergötland

För privatpersoner gäller att ansökan om solvärmebidrag måste komma in senast sex månader efter att installationen av solfångaren påbörjats.

Har du frågor om solfångare, solvärmebidrag eller vill diskutera ämnet med andra? Skriv gärna en kommentar efter artikeln, eller diskutera på Byggmentors forum för alternativ energi.

Egen vindkraft – tips och fakta kring vindkraftverk för privat bruk

Olika trender för vilka energiformer vi utnyttjar i svenska hushåll kommer och går, men något som många menar är en tydlig trend som kommer hålla i sig länge är att svenskarna vill ta mer ansvar för sin egen energiförsörjning. Ett eget vindkraftverk på tomten är numer ett realistiskt alternativ för detta Byggmentor tittar närmare på vindkraft för privat bruk, ett miljövänligt energialternativ som numer är gångbart för privatpersoner.

Så fungerar vindkraft

Ett vindkraftverk på tomten fungerar vanligtvis genom en rotor på en horisontell axel. Principen för hur elen skapas är dock enkel och densamma oavsett om man tittar på stora vindkraftverk eller småskalig vindkraft för hushåll – vinden skapar en tryckskillnad som driver en turbinaxel. Turbinen driver sedan i sin tur en generator som alstrar elektricitet.

Använda vindkraft för privat bruk – förutsättningar

Det hörs tydligt på namnet vad som krävs för att vindkraft ska kunna vara ett alternativ för energiförsörjningen för ditt hus – vind! Det ska blåsa tillräckligt mycket helt enkelt.

För att få reda på om du har rätt vindförhållanden på just din tomt bör du börja med att läsa den här kartläggningen av vindförhållanden i Sverige och sedan även rådfråga med den leverantör av vindkraftverket du valt. De vet ofta vad som krävs för att vindkraften ska kunna vara ett realistiskt och effektivt alternativ för ditt läge.Egen vindkraft - vindkraftverk

Allra bäst funkar vindkraft på tomten om man kommer högt upp med snurran, runt 20 meter upp. Är detta möjligt på din tomt och du får tillstånd (bygglov) för bygget av kommun och/eller grannar kan vindkraft definitivt vara ett bra val för dig.

Ju mer vind, desto mer vindkraft

Hur mycket det blåser runt ditt vindkraftverk och hur mycket vindd ditt vindkraftverk kan fånga upp har stor påverkan på hur mycket kraft du får ut. Enkelt uträknat kan man säga att om vindstyrkan fördubblas kommer ditt vindkraftverk att leverera åtta gånger mer energi.

Hur mycket ett litet vindkraftverk för privat bruk klarar av att leverera varierar mycket beroende på modell och vindförhållanden, men enligt Energimyndigheten är 3000 kWh per år vid en genomsnittlig vindhastighet på 7 m/s ett bra riktmärke.

Utnyttja expertisen på vindkraft

Vindkraftverk för privat bruk är fortfarande ingen jättemarknad och det gäller därför att vara mycket noggrann när du undersöker om vindkraft är något för dig. Tumregeln är att alltid kontakta flera olika leverantörer och låta dessa besöka dig och undersöka vilken lösning som kan passa för dig. Vindkraftverksleverantörer kan också räkna ut vad din möjliga energibesparing kan bli per år med hjälp av vindkraft.

När du kontaktar olika företag kan du också matcha deras offerter mot varandra och välja den entreprenör som känns bäst för både magkänsla och plånbok. Glöm inte att ta in referenser och kontrollera dessa för att höra från andra som skaffat vindkraft för privat bruk.

Pris och kostnader för egen vindkraft

Att installera en egen vindkraftsanläggning kan kosta en del som engångsinvestering men å andra sidan kan du spara pengar på längre sikt. Exakt vad det kostar är svårt att säga eftersom priset varierar beroende på typ av vindkraftverk och hur kraftfullt det ska vara.

Det du bör räkna på är återbetalningstiden för ditt vindkraftverk. Om du köper ett vindkraftverk på 2 kW kan du med rätt förutsättningar nästan halvera den årliga elförbrukningen för den genomsnittliga svenska villan. Skulle du sänka din elkostnad med 8 000 kr om året och investeringen gick på 80 000 kr betyder det alltså att ditt vindkraftverk har återbetalat sig på tio år.

Normal kostnad för att installera småskaligt vindkraftverk för privat bruk ligger någonstans mellan 25 000 och 60 000 kr. Men det viktiga är som sagt att inte stirra sig blind på priset du betalar en gång utan hur mycket du kan sänka dina kostnader per år.

Viktigt att tänka på kring egen vindkraft

För att vindkraften ska kunna anslutas till det vanliga elnätet måste det företag som äger ditt elnät godkänna anslutningen. Kontakta därför alltid ditt elnätsföretag och hör efter vilka regler och krav de har. Självklart ska allt elarbete skötas av en elektriker, både av säkerhetsskäl och för att eventuell försäkring ska gälla om något går snett.

Har du egen erfarenhet av vindkraft för eget bruk? Eller har du frågor om vindkraft du inte fått svar på i artikeln? Dela med dig i kommentarsfältet nedanför eller på Byggmentors forum för alternativ energi.

Värme med oljepanna – fakta och alternativ

Byggmentor guidar dig till den kanske mest klassiska värmekällan för villor och andra hus i Sverige idag – oljepannan. Vi tittar närmare på hur den fungerar, för- och nackdelar, pris och vad du ska tänka på om du tänker köpa, eller redan äger, en oljepanna.

Är oljepannan på väg ut?

Oljepannan som uppvärmningsteknik är utan tvekan på väg att minska i betydelse för svenska hushåll. Men även om oljepannan sakta konkurreras ut av lösningar som värmepumpar, pellets, solenergi med mera så är den fortfarande mycket vanlig i många svenska hus och rätt utnyttjad kan värme med olja faktiskt vara ett mycket bra energieffektivt alternativt för uppvärmning av hemmet.

Nackdelar med oljepannan

Den kanske vanligaste och allvarligaste kritiken mot värme med olja är att det är ett fossilt bränsle som eldas. Det innebär dels att det är en ändlig resurs och dels att oljan innebär negativ miljöpåverkan.

Idag är ganska få hus uppvärmda med olja men framför allt äldre hus som inte uppgraderat sin energiförsörjning värms fortfarande med oljepanna.Oljepanna

Att värma huset med olja blir för de allra flesta dyrare i slutändan jämfört med om man investerar i mer moderna energilösningar. Man är också beroende av regelbundna oljeleveranser för att fylla på oljereserverna.

Fördelar med oljepanna

Idag är det för de allra flesta bäst att byta till ett modernare värmealternativ, exempelvis värmepump med bergvärme, eller pelletskamin. Det kan dock vara så att förutsättningarna för att installera en ny värmekälla inte är optimala vilket i så fall betyder att den med liten värmeförbrukning ändå inte tjänar mycket på att byta från oljepanna. Att ha oljepanna är också en relativt lättskött energiform som inte kräver mycket underhåll eller dagligt arbete.

Har du oljepanna idag kan du börja med att prata med grannar för att höra vad de har för uppvärmning samt kontakta din kommuns energirådgivare, de kan ofta ge allmänna råd för vilka värmealternativ som fungerar bra i hus i din kommun.

Regler och besiktning av oljepanna

Idag är det ett krav att den som har en oljetank, alltså ”behållare” för olja, måste besiktiga den regelbundet. Exakt hur ofta en besiktning behöver ske varierar beroende på exakt var den är placerad, men var 12:e år om den står ute och var 6:e år om den finns inomhus. Kom dock ihåg att ditt försäkringsbolag kan ha egna strängare krav för oljepannor, hör med dem och se till du uppfyller deras regler och krav.

Ju nyare oljepanna, desto bättre effekt

Att värma sin villa med olja är som sagt för det mesta en dyr affär om man ser hur många kronor per kWh det kostar. Det är dock inte lika illa med lite nyare oljepannor jämfört med sådana som har några decennier på nacken. Gamla oljepannor kan ibland ha så dålig verkningsgrad som 50 procent (alltså att bara hälften av energin tas till vara på och används till värme i huset).

Nyare oljepannor har oftast verkningsgrad (även kallat pannverkningsgrad) från 80 procent och uppåt, i vissa fall nästan 100 procent. Det är givetvis stor skillnad i effektivitet och årspris mellan en gammal och ny oljepanna.

Alternativ till oljepanna

Den som vill se över sin ekonomi och sina energikostnader och idag sitter med oljepanna har förmodligen en hel del pengar att spara på att byta till ny värmeförsörjning. Några alternativ som Byggmentor skrivit om tidigare är:

Pelletskamin – populär värmekälla med viss mysfaktor.

Värmepump – finns i olika varianter, exempelvis luft/vatten-värme, bergvärme, ytjordvärme och sjövärme )läs mer om hur du räknar ut besparing med värmepump).

Det går också att drastiskt sänka sina värmekostnader genom att tänka på kringfaktorerna i hemmet, exempelvis genom att tilläggsisolera och satsa på energisnål isolering, eller att möblera energieffektivt eller ta del av ”många bäckar små”-tipsen för hur du sänker energikostnaderna.

Har du oljepanna, eller har du haft det tidigare? Vad är dina bra och dåliga erfarenheter? Skriv gärna en kommentar nedanför eller på Byggmentors forum.

Räkna ut din besparing med värmepump

Byggmentor har tidigare berättat om värmepumpar i allmänhet och gått in mer specifikt på olika typer av värmepumpar där vi tittat på hur de fungerar, vad de kostar att installera och vilken besparing man kan göra (bergvärme, luft/vatten och ytjordvärme). Nu tittar vi närmare på ett sätt att räkna ut besparingen med värmepump.

Har du egna frågor eller tankar om värmepumpar? Ställ dem enkelt och snabbt på vårt diskussionsforum för allt som rör värmepumpar.

Besparing med värmepumpen

Anledningen till att man skaffar värmepump är för de allra flesta att kunna sänka sin energiräkning och på sikt gå plus genom att kostnaden för värmepumpen återbetalar sig själv till slut. Därför är det viktigt att be de installatörer du tar in offerter från om en noggrann kalkyl på vad de menar kan bli din årliga besparing.

Det skadar dock inte att undersöka saken själv, och ett sätt att räkna ut besparingen med värmepump är att använda värmepumpsleverantören IVT:s verktyg. Vi går här igenom detta verktyg och vad resultaten innebär.

Byggår och yta – viktigt för värmepumpen

I detta exempel anger vi att vårt hus är byggt 1970 och har en yta på 110 kvadratmeter. Byggåret spelar roll eftersom olika byggtekniker kräver olika saker när det kommer till uppvärmning och ytan som ska värmas är i allra högsta grad en viktig faktor för vad värmepumpen både kostar och kan skapa för besparing.

Var i landet också viktigt

Olika värmepumpar fungerar olika bra beroende på var i landet du befinner dig. Vilken typ av jord och berg du har under tomten kan vara avgörande för hur bra bergvärme funkar och snittemperaturen där du bor är också viktig för att kunna räkna ut besparingen. Sverige är som bekant ett avlångt land vilket gör att skillnaden på en värmepumpsinstallation i Skåne och en i Lappland kan vara stor. Vi antar för testets skull att vårt hus ligger strax utanför Uppsala.

Typ av hus

Därefter låter testet oss välja vilken typ av hus vi vill installera värmepumpen i – hur många våningar, finns det källare, inredd vind eller inte, med mera? Typen av huset är viktig för hur värmen distribueras.Vi väljer alternativet ”Tvåplanshus med inredd källare” och klickar sedan i att det har mekanisk frånluft och att det är en friliggande villa, inte ett radhus.

Nuvarande elförbrukning

Sedan är det dags att ange hur mycket el ditt hus förbrukar i dagsläget (ett snittvärde per år). Vet du inte det kan du utgå från testets schablonvärde men givetvis blir det mer exakt om du har siffror på din exakta elförbrukning, både den el som eventuellt idag går till värme och hushållsel. Vi väljer att låta testet utgå från en schablonförbrukning för vår typ av hus, i det här fallet blir det 24 000 kWh/år, där drygt hälften går till värme.

Distributionssystem för värmen

Värme kan i ett hus distribueras på olika sätt, allt från direktverkande el som direkt värmer upp eldrivna element till golvvärmeslingor med varmt vatten. Vi väljer att vårt hus har lågtempererade vattenelement (element som kan bli runt 50 grader varma). Vi väljer också vår rumstemperatur och anger den till 21 grader. Sedan fyller vi i att hushållet består av fyra personer och måste ha tillräckligt med varmvatten för att tillgodose både dusch och badkar.

Välj typ av värmepump

Besparing med värmepumpNu kommer det kanske knivigaste beslutet – att välja mellan de olika sorterna av värmepumpar. Bergvärme passar den som har fast berggrund och kan borra på tomten, luft/vatten-värme är mest effektivt om du vill ha en låg installationskostnad och sjövärme kräver som låter på namnet ett närliggande vattendrag, för att nämna några av exemplen. Se gärna Byggmentors guide till olika typer av värmepumpar (bergvärme, luft/vatten, jordvärme) får att få mer kött på benen. Testet låter dig välja flera olika alternativ så vi anger bergvärme och ytjordvärme som våra tänkbara värmepumpar.

Testet föreslår nu de värmepumpar som kan vara tänkbara för dig (givetvis bara från leverantören IVT eftersom det är deras test, kom ihåg att det finns många olika tillverkare, distributörer och installatörer av värmepumpar). Vi fokuserar på förslaget IVT Greenline.

Besparingen med vår bergvärmepump

Nu får vi en tabell där testresultaten visas. Vi ser att vår värmepump skulle kosta 4 779 kr om året och eftersom en värmepump behöver kompletterande el skulle vår befintliga elpanna kosta 14 500 kr om året. Beroende på elpriset kan vi uppskatta husets tidigare kostnad till runt 24 000 kronor om året vilket ger att besparingen per år blir nästan 5 000 kronor.

Det är dock en försiktig prognos eftersom de flesta befintliga värmesystem har värmeförluster vilket gör att du förbrukar mer värme än det uppskattade värdet. Läs mer om besparingen med bergvärme. Som alltid måste den årliga besparingen ställas mot investeringskostnaden (efter ROT-avdrag), då ser du om värmepump är ett bra energival för ditt hem.

Har du installerat värmepump? Vad blev din besparing? Berätta eller ställ frågor i antingen kommentarsrutan nedanför eller på Byggmentors värmepumpsforum.

Kanske vill du även läsa mer om:

Luft/vatten-värmepump – fakta och hur du räknar ut besparingen

Byggmentor ger dig en heltäckande guide till luft/vatten-värmepumpen, en bra start inför ett eventuellt köp av värmepumpen som kan sänka din värmeräkning rejält. Diskutera gärna ämnet eller ställ frågor på Byggmentors värmepumpsforum.

Värmepumpen som utnyttjar värmen i luften

Luft/vatten-värmepumpen är en av de vanligaste värmepumpslösningarna för den som inte har möjlighet att borra för bergvärme eller har tillräcklig tomtyta för att skaffa markvärme. Detta för att luft/vatten-värmepumpar utnyttjar värmen i luften runt ditt hus vilket gör att installationen inte kräver något avancerat borr- eller grävarbete, och därmed blir det en relativt billig installationskostnad. Byggmentor ger dig en stor guide till allt du behöver veta om luft/vatten-värmepumpen.

Så funkar luft/vatten-värmepumpen

Till skillnad från exempelvis bergvärme, där värmen fångas upp och transporteras av en slang fylld med vätska, så utnyttjar luft/vatten-värmepumpen värmen som finns i luften. Även vid temperaturer utomhus som är lägre än temperaturen du vill ha inomhus kan en luft/vatten-värmepump utnyttja den värme som ändå finns i luften.

Den andra delen av namnet är vatten, vilket syftar på att värmen distribueras via ett vattenburet system i ditt hus. Luft/vatten-värmepumpen blir därför ekonomiskt mest fördelaktig om du redan har ett vattenburet distributionssystem i ditt hus. Om inte behöver du lägga till kostnaden för att installera ett sådant när du räknar på investeringskostnad och återbetalningstid för din luft/vatten-värmepump.

Luft/vatten-värmepumpen värmer både inomhusluften och vattnet i ditt hus och själva värmepumpen har en utomhusdel som suger in luften utomhus och en inomhus del som fördelar den vidare via ditt vattenburna värmesystem (till exempel radiatorer/element).

Pris för luft/vatten-värmepump

En installation av luft/vatten-värmepump, både arbetskostnaden och själva värmepumpen samt en beredare, ligger på mellan 80 000 kronor och 120 000 kronor. Prisvariationen beror på vilken typ av luft/vatten-värmepump du köper, vad förutsättningarna för installationen är och avtalet du kommer överens om med din installatör. Ett bra tips för att få till en så bra affär som möjligt är att prata med flera olika installatörer och ta in offerter från dem för att sedan jämföra och förhandla.

ROT-avdrag för luft/vatten-värmepump

Att installera värmepump berättigar till ROT-avdraget som låter dig dra av halva arbetskostnaden upp till 50 000 kronor (det dubbla om ni är två vuxna i hushållet eftersom båda kan göra varsitt ROT-avdrag). Vad arbetskostnadsdelen av installationen är ska du få veta av din installatör och det är också installatören som gör avdraget redan när du får fakturan. Normalt brukar man schablonberäkna att arbetskostnaden vid installation av en luft/vatten-värmepump är 25 procent av den totala kostnaden. Vid ett totalt pris på 100 000 kronor för luft/vattenvärmepumpen blir alltså arbetskostnaden 25 000 kronor. Med ROT-avdraget halveras denna och arbetskostnaden landar alltså istället på 12 500 kronor.Luft/vatten-värmepumpen - så funkar den

Besparing med luft/vatten-värmepump

Det viktigaste för dig som funderar på luft/vatten-värmepump är att se dels vad den kostar att köpa och installera och dels hur mycket du kan sänka dina värmekostnader med den. Generellt är detta den viktigaste faktorn när du väljer typ av värmepump – hur lång tid tar det innan den har betalat sig själv. Läs mer om besparing med värmepump.

Det är värmefaktorn som avgör hur mycket du sparar med din luft/vatten-värmepump (läs mer om värmefaktorn, eller COP, här). En av luft/vatten-värmepumpens svagheter jämfört med exempelvis bergvärme är att den måste gå in med extra el (från en elkassett) när temperaturerna blir för låga.

Vid -20 grader brukar de flesta luft/vatten-värmepumpar tappa rejält i effekt och därför behöva ett stort tillskott från elkassetten. Du behåller alltså din befintliga lösning för el och värme men kompletterar med luft/vatten-värme.

Besparingen varierar som sagt kraftigt, men någonstans mellan 10 000 och 20 000 kWh per år kan ett normalt hushåll minska sin förbrukning med genom att utnyttja värmen som finns naturligt i utomhusluften.

Det innebär, beroende på elpris, en besparing på ungefär 10 000 – 20 000 kronor. En luft/vattenvärmepump som underhålls på rätt sätt har en beräknad livslängd på tio år (även om många håller längre än så) vilket ger att den i de allra flesta fall betalar sig själv med råge inom fem till tio år. En vanlig uppskattning är att de flesta sänker sitt energibehov med 50 procent men be din installatör om en noggrann kalkyl på er möjliga besparing innan du sätter igång med installation och val av värmepump.

Ovanstående uträkning och uppskattad återbetalningstid är dock under förutsättning att det redan finns ett vattenburet distributionssystem för värmen. Har man inte det men ändå vill använda sig av luftvärme kan en ren luft/luft-värmepump vara ett bättre alternativ eftersom värmen då distribueras via luften. Byggmentor kommer framöver att göra en liknande guide till denna typ av värmepump.

Luft/vatten-värmepump – bäst i test

Energimyndigheten är en bra källa för den som vill se över sina energival, de har även gjort ett test av ett mindre urval av luft/vatten-värmepumpar. Även om det inte täcker in särskilt många olika modeller och typer kan det vara bra ett kika på Energimyndighetens testresultat för att se vad som är viktigt att tänka på när du diskuterar just din värmepumpslösning med din installatör. Här är några av de viktiga sakerna att titta extra på:

  • Pris – anges med moms. Kontrollera nog vad installatören menar med priset, är det för bara värmepumpen eller är det med arbetskostnad och beredare också? Är ROT-avdraget redan gjort (halva arbetskostnaden)?
  • Avgiven effekt – hos Energimyndigheten anges effekten vid utomhustemperatur på sju plusgrader och 45 grader värme till radiatorerna. Läs mer om avgiven effekt i Byggmentors generella guide till värmepumpar.
  • Uppvärmningsbehov/årsvärmefaktor/energibesparing – här har man räknat på vad du kan göra för besparing med din värmepump utifrån hur stor energiförbrukning ditt hushåll har. Till exempel om ditt hus har ett uppvärmningsbehov på 25 000 kWh per år kan besparingen vara 14 810 kwh vilket ger en årsvärmefaktor på 2,4.
  • Värmefaktor – anger hur mycket effekt pumpen (respektive beredaren) kan avge för varje tillförd kWh el.

Dessa faktorer är de viktigaste för att du ska kunna avgöra hur stor besparingen blir i kronor och ören. Sedan är det givetvis också viktigt att tänka på praktiska saker som underhåll, storlek på komponenterna som ska installeras och bullernivå.

Fördelar med luft/vattenvärmepumpar

  • Enkel installation
  • Relativt kort återbetalningstid, särskilt i lite mindre hus med något lägre energiförbrukning än genomsnittet.
  • En outtömlig och underhållsfri energikälla – luften.
  • Eftersom du inte behöver borra eller gräva blir investeringen nästan alltid mindre än vid exempelvis berg- eller jordvärmepumpsinstallation.
  • Funkar perfekt för den som vill värma poolen under sommarhalvåret.

Nackdelar med luft/vattenvärmepumpar

  • Bullernivån kan bli hög beroende på placering av pumpen.
  • Tappar mer än många andra typer av värmepumpar vid låga temperaturer.
  • Kompressorn, som man kan säga är värmepumpens vitala del, har generellt kortare livslängd än jämfört med andra typer av värmepumpar.
  • Sämre värmefaktor settöver ett år än exempelvis jordvärme eller bergvärme.
  • Blir det väldigt kallt, ofta under -20 grader kan pumpen helt stängas av och all värme får skjutas till av elkassetten.
  • En del luft/vatten-värmepumpar är över huvud taget inte gjorda för svenskt klimat – se till att din installatör väljer en pump som passar för dina förhållanden.

Allt som allt så är luft/vatten-värmepumpen ett mycket bra alternativ för den med relativt lågt energibehov och som inte kan eller vill betala för en dyr bergvärmeborrning eller grävning för ytjordvärme. Nyckeln för att få en lyckad affär är att kontakt olika leverantörer/installatörer och sedan jämföra deras förslag på värmepump och vad kostnaden respektive besparingen blir.

Har du fler frågor om luft/vatten-värmepumpar? Eller har du egna erfarenheter av luft/vatten-värme, positiva som negativa? Dela gärna med dig av dina erfarenheter eller frågor genom att skriva en kommentar i rutan nedanför eller diskutera på Byggmentors värmepumpsforum.

Kanske vill du även läsa mer om:

Energideklaration för villaägare

Ett första steg mot att hitta den perfekta energilösningen för just ditt boende, och så småningom till sänkta värmeräkningar, är att göra en energideklaration. Det är dessutom ett krav att ha gjort en energideklaration när du ska sälja ditt hus.

Energideklarera med en expert

Att genomföra en energideklaration är egentligen ett sätt att se över sin förbrukning av el på samma sätt som en vanlig deklaration är ett sätt att se över sin ekonomi. Rent praktiskt betyder det att du redovisar hur mycket energi ditt hus förbrukar och ger förslag på hur du kan sänka dina kostnader, vilket kan gynna plånbok och klimat såväl i ditt hem som i omvärlden.

Sedan den 1 januari 2009 måste den som säljer en villa eller radhus ha genomfört en energideklaration. För att genomföra detta behöver du använda något av de godkända företag som genomför energideklarationer, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, SWEDAC, har en bra lista över sådana företag.

Vad behöver du som husägare göra

Även om själva energideklarationen sköts av en expert så är det viktigt att du är involverad i processen, dels för att underlätta och snabba på arbetet och dels för att själv få en känsla för vad dina energibovar är och hur du kan åtgärda dessa.Energideklaration - så gör du

För att förbereda dig rekommenderar Boverket att du letar upp och tar fram så mycket som möjligt av följande information:

  • Fastighetsbeteckning (via din kommun).
  • De ritningar som finns över ditt hus och eventuella tillbyggnationer.
  • Byggår.
  • Lista över de förändringar du gjort på huset som kan tänkas påverka energiförbrukning, till exempel tilläggsisolering eller fönsterbyte.
  • Information om ventilationssystem.
  • Din energiförbrukning det senaste året.
  • Resultat från eventuellt radonmätning.

Vad händer när energideklarationen är klar

Därefter kontaktar du en ackrediterad energiexpert som går igenom dina uppgifter och eventuellt också besöker ditt hem och granskar det närmare. Alla uppgifter om energideklarationen registreras sedan hos Boverket. En energideklaration gäller sedan i tio år. Även om du inte tänker sälja huset kan energideklarationen vara väl värd att göra eftersom den kan bidra till en bättre förståelse för din egen energiförbrukning och vad du kan göra för att sänka dina kostnader.

Har du genomfört en energideklaration och vad tycker du att den gav? Dela med dig i kommentarsrutan nedanför eller registrera dig på Byggmentors forum. Besöka oss också gärna på Facebook.

 

Jordvärme – värmepump på bredden

En värmepumpslösning för dig med tillräcklig tomtyta är jordvärme, också kallat markvärme eller ytjordvärme, som tar till vara på värmen som solen året runt skickar ner i det översta markskiktet. Särskilt för den med tomt med tillräcklig yta, relativt hög energiförbrukning och mark med mycket vatten i, kan jordvärme vara ett perfekt värmealternativ. Diskutera gärna jordvärme på på Byggmentors forum för värmepumpar.

Så fungerar jordvärmepumpen

För att utvinna markvärme via en jordvärmepump grävs först en kollektorslang ner på tomten. Oftast läggs den i långa parallella slingor. Skillnaden mot exempelvis en bergvärmepump är att slangen ligger på ett horisontellt plan medan den vid bergvärme skickas ner vertikalt rakt ner i marken.

Slangen grävs oftast ner på ungefär en meters djup och och är flera hundra meter lång totalt (allt från 300 till 600 meter är vanligt förekommande), den exakta längden avgörs från fall till fall. Slingorna läggs med cirka en och en halv meters mellanrum för att inte ”konkurrera” med varandra om värmesamlandet.Markvärme, jordvärme, ytjordvärme.

Jordvärme – slang med vätska

I slangen finns en frostskyddsvätska som samlar upp värme och pumpas in i värmepumpen. Där blandas denna vätska med ett köldmedium (ämne med låg kokpunkt) som förångas och sedan utsätts för tryck i en kompressor, vilket gör att energin kan omvandlas till värme för vidare distribution i huset.

Värmen som man utvinner genom markvärme är, om man hårdrar det, solvärme. Solens strålar värmer upp marken, och framför allt vattnet i marken, vilket gör att det finns värme att hämta året runt. Även på vintern när luften är kall finns det plusgrader att hämta i jorden. Mer information om hur värmepumpar generellt fungerar hittar du i Byggmentors värmepumsguide.

För att anlägga markvärme kan du behöva tillstånd från din kommun, kontakta därför kommunen (oftast miljönämnden eller byggnadsnämnden) och hör vad som gäller innan du skriver på avtal för grävning och installation av din jordvärmepump och kollektorslang.

Energibesparing med markvärme

Att välja rätt typ av värmepump handlar om förutsättningarna för det enskilda hushållet, priset på investeringen och hur mycket du kan spara i och med din värmepump. Av förklarliga skäl är ytjordvärme bäst för den med relativt stor tomtyta. Har man mindre tomt kanske en bergvärmepump är bättre och bor man intill en sjö kan sjövärme fungera bäst.

Hur stor besparingen blir beror helt på hur just din jordvärmepump är dimensionerad och hur energiförbrukningen ser ut idag. Men i de allra flesta kan jordvärme stå för många tusen kilowwattimmar värme varje år.

För att veta exakt vilken modell och dimensionering du behöver för ditt hushåll är det klokt att låta en, eller helst flera olika, installatörer komma med offertförslag där de räknat på vilken lösning som lönar sig bäst. Det gäller att hitta en värmepump som täcker så stor del av ditt totala energibehov som möjligt utan att för den skull vara dyrare och ha längre kollektorslang än vad som är nödvändigt.

Jordvärme – kostnad

Det är två huvudsakliga kostnader att räkna på när du vill skaffa jordvärme. Dels arbetskostnad för att gräva och lägga kollektorslang samt installera jordvärmepumpen, och dels materialkostnad vilket är själva priset på pump och slang.

Precis som är fallet med hur mycket du sparar i sänkt energiräkning så påverkas kostnaden för markvärme av vilken dimensionering du väljer, vilket märke på värmepumpen och hur väl du lyckas förhandla ner priset med din installatör. Här är ändå ett exempel på hur kostnaden för jordvärme kan se ut:

Värmepump med kollektorslang: 70 000 kr

Grävning och slangläggning: 20 000 kr

Installation av värmepump: 10 000 kr

Med ovanstående prisexempel blir total kostnad för att installera jordvärme/markvärme/ytjordvärme alltså 100 000 kronor. Den delen som är arbetskostnad är 30 000 kronor, cirka en tredjedel av totala priset vilket också är den andel man brukar ange som schablon för att se hur stor del av en total värmepumpsinstallation som är arbetskostnad.

Det är denna del av kostnaden som du kan sänka med hjälp av ROT-avdraget. En person får dra av halva arbetskostnaden vid en installation av jordvärme, upp till 50 000 kronor i avdrag per person och år. Om arbetskostnaden är 30 000 kronor blir den alltså efter ROT-avdraget bara 15 000 kronor. Totalt pris blir då istället 85 000 kronor, pengar som du antagligen tjänar in på sex-sju år (beroende på hur stor din årliga besparing blir).

Tips för dig som vill skaffa markvärme

  • Vill du längre fram gräva på din tomt för exempelvis att anlägga damm eller pool kan det bli problem eftersom kollektorslangen ligger så pass grunt. Detta är en av faktorerna du måste tänka på innan du väljer jordvärme istället för exempelvis bergvärme.
  • Prata med miljönämnden hos din kommun innan du skriver på några avtal. Kommuner har ofta regler för denna typ av värmepumpsarbeten, framför allt för att skydda vattendrag och grundvatten. Många kommuner har ett visst minimumavstånd till närmaste vattentäkt.
  • Se till att din installatör märker ut slangen och ger dig en slangkarta för att du i framtiden ska vete var den ligger. Kom överens med den firma som utför arbetet redan på offertstadiet för att se till att få det du behöver.
  • Hur befintliga rör och ledningar ligger på tomten måste du också ta reda på innan du kan börja gräva för din ytjordvärme. Råkar du skada något uynder arbetet kommer din jordvärmeinstallation kanske kosta mer än den smakar.

Mer information om jordvärme

Här är bra lästips för dig som vill veta mer om jordvärme/markvärme eller andra typer av värmepumpar.

Energimyndigheten – informerar och granskar energimarknaden och har en matnyttig sida om värmepumpar i allmänhet och jordvärme i synnerhet.

NIBE – en av de mer välkända leverantörerna av jordvärmepumpar. Andra stora företag på marknaden är Thermia, IVT och Bosch.

Markvärme på Wikipedia – bra basfakta om jordvärme.

Ställ gärna frågor eller dela med dig av egna erfarenheter av markvärme, i kommentarerna eller på Byggmentors forum för värmepumpar.

Glaspannor värmer huset med solenergi

Solstrålningen på sommaren i Sverige är lika hög som i delar av medelhavsländerna, mycket beroende på våra många timmar av dagsljus under sommarmånaderna. Det gör det faktiskt rimligt att använda sig av solenergi långt här uppe i norra Europa.

Glaspannor – modern form av solenergi

Självklart är det under sommaren som den största mängden energi genereras från solen, men även under vår och höst produceras en stor mängd energi. Systemet med glaspannor innebär att det inte är nödvändigt med strålande solsken för att energi ska utvecklas, ljuset räcker bra. Detta innebär att även en molnig dag bidrar till energiframställning. Tekniken är resultatet av flera års forskning och utveckling hos bolaget samt vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Solen - en i princip outtömlig energikälla

Funkar både luftburet och vattenburet

Glaspannorna ger vackra tak. Solstrålarna når igenom pannorna och landar på en specialutvecklad absorbatorduk under dem vilken fångar upp solstrålarna. Under duken ligger en spalt där luften värms upp och cirkuleras. Energin som fångas upp integreras med de uppvärmningssystem som redan finns. Systemet passar både luftburna och vattenburna energisystem.

Elementen blir reservlösning

Det vanligaste är att systemet ansluts till ett vattenburet uppvärmningssystem via en ackumulatortank, men går även att använda till direktverkande el. Här går att komplettera elradiatorerna med några få fläktkonvektorer som ansluts till en ackumulatortank, och du får alla fördelar som ett vattenburet system har men till bråkdelen av kostnaden. Elelementen kan sitta kvar som reserv.

Bäst för lutande tak

Systemet kräver utrymme under taket, på råvind/krypvind/kattvind, där tekniken installeras, något som inte alla hus har. Det finns även hus med platta tak, där är det svårt att installera systemet med glaspannor.

När systemet integreras i en yttervägg byts takpannorna ut mot väggpaneler i glas. För varje enskilt hus skräddarsys väggpanelerna, de längsta kan vara upp till sex meter. Väggpanelerna genererar mer energi under vinterhalvåret eftersom infallsvinkeln för solstrålarna då är bättre än för ett tak.

Fördelar med glaspannor/solenergi

Billigt, miljövänligt, ofta estetiskt vackert. Passar luftburna och vattenburna energisystem, exempelvis bergvärmepump, luftvärmepump, pelletspanna, oljepanna eller elpanna. Glaspannan har generellt längre livslängd än vanliga takpannor i tegel eller betong, eftersom glaset är UV-beständigt och tål erosion bättre. Eftersom pannan är blank och viss värme genereras från taket, smälter snön underifrån och glider av. Endast en liten mängd snö stannar kvar på hustaket

Nackdelar med glaspannor/solenergi

En stor investering som dock återbetalar sig under rimlig tid. Utrymme krävs under taket, på rå-, kryp- eller kattvind, där tekniken installeras. Passar inte tak utan lutning.

Har du fler frågor om glaspannor eller solenergi? Eller egna erfarenheter att dela med dig av? Skriv gärna en kommentar nedanför eller diskutera på Byggmentors forum.