Attefallshusen som komplementbostad, Vad hände?

Det sades att attefallshusen skulle skapa 200 000 bostadstillfällen i Sverige. I Göteborg har 24 hus beviljats tillstånd att kvalificeras som bostad. Resten av landet visar liknande siffror. Förväntningarna på de nya husen som fick börja byggas i juli 2014 var höga. Villaägarnas riksförbund gjorde uppskattningen 200 000 nya bostadstillfällen. Den siffran ter sig mer och mer som en utopi.

En faktor kan vara att komplementbostaden har samma krav som en vanlig lägenhet har. Om inte lagstiftningen ändras kommer målet för den höga uppskattnings siffran för bostadstillfällen ligga långt fram i tiden, om ens någonsin.

Tanken i sig är väldigt bra. Det råder stora brister på små billiga lägenheter i landet. Attefallshus skulle kunna vara en del av svaret på den frågan. Men kostnaden för attefallshusen som komplementbostad springer iväg när kraven är så höga.

Vad är ett Attefallshus?

Ett attefallshus är en komplementbyggnad på tomten, som är uppkallade efter tidigare bostadsministern Stefan Attefall (KD).

Den som har ett en- eller tvåbostadshus får, sedan 2 juli 2014 bygga ett attefallshus på tomten. För att upprätta ett attefallshus krävs ett startbesked från kommunens stadsbyggnadskontor, däremot behövs inget bygglov.

• Ett attefallshus får vara max 25 kvadratmeter stort och som högst fyra meter.
• Ett attefallshus får inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter utan grannarnas medgivande.
• Ett så kallat ”komplementbostadshus” får användas som både fritids- och permanentbostad.
• En så kallad ”komplementsbyggnad” får användas som exempelvis uthus, förråd eller gäststuga.

När den nya lagen trädde i kraft uppskattade Villaägarnas riksförbund att attefallshusen på sikt kunde ge 200 000 nya bostadstillfällen i landet.

Källa: Boverket, Villaägarnas riksförbund