
Räkna ut din besparing med värmepump
Byggmentor har tidigare berättat om värmepumpar i allmänhet och gått in mer specifikt på olika typer av värmepumpar där vi tittat på hur de fungerar, vad de kostar att installera och vilken besparing man kan göra (bergvärme, luft/vatten och ytjordvärme). Nu tittar vi närmare på ett sätt att räkna ut besparingen med värmepump.
Har du egna frågor eller tankar om värmepumpar? Ställ dem enkelt och snabbt på vårt diskussionsforum för allt som rör värmepumpar.
Besparing med värmepumpen
Anledningen till att man skaffar värmepump är för de allra flesta att kunna sänka sin energiräkning och på sikt gå plus genom att kostnaden för värmepumpen återbetalar sig själv till slut. Därför är det viktigt att be de installatörer du tar in offerter från om en noggrann kalkyl på vad de menar kan bli din årliga besparing.
Det skadar dock inte att undersöka saken själv, och ett sätt att räkna ut besparingen med värmepump är att använda värmepumpsleverantören IVT:s verktyg. Vi går här igenom detta verktyg och vad resultaten innebär.
Byggår och yta – viktigt för värmepumpen
I detta exempel anger vi att vårt hus är byggt 1970 och har en yta på 110 kvadratmeter. Byggåret spelar roll eftersom olika byggtekniker kräver olika saker när det kommer till uppvärmning och ytan som ska värmas är i allra högsta grad en viktig faktor för vad värmepumpen både kostar och kan skapa för besparing.
Var i landet också viktigt
Olika värmepumpar fungerar olika bra beroende på var i landet du befinner dig. Vilken typ av jord och berg du har under tomten kan vara avgörande för hur bra bergvärme funkar och snittemperaturen där du bor är också viktig för att kunna räkna ut besparingen. Sverige är som bekant ett avlångt land vilket gör att skillnaden på en värmepumpsinstallation i Skåne och en i Lappland kan vara stor. Vi antar för testets skull att vårt hus ligger strax utanför Uppsala.
Typ av hus
Därefter låter testet oss välja vilken typ av hus vi vill installera värmepumpen i – hur många våningar, finns det källare, inredd vind eller inte, med mera? Typen av huset är viktig för hur värmen distribueras.Vi väljer alternativet ”Tvåplanshus med inredd källare” och klickar sedan i att det har mekanisk frånluft och att det är en friliggande villa, inte ett radhus.
Nuvarande elförbrukning
Sedan är det dags att ange hur mycket el ditt hus förbrukar i dagsläget (ett snittvärde per år). Vet du inte det kan du utgå från testets schablonvärde men givetvis blir det mer exakt om du har siffror på din exakta elförbrukning, både den el som eventuellt idag går till värme och hushållsel. Vi väljer att låta testet utgå från en schablonförbrukning för vår typ av hus, i det här fallet blir det 24 000 kWh/år, där drygt hälften går till värme.
Distributionssystem för värmen
Värme kan i ett hus distribueras på olika sätt, allt från direktverkande el som direkt värmer upp eldrivna element till golvvärmeslingor med varmt vatten. Vi väljer att vårt hus har lågtempererade vattenelement (element som kan bli runt 50 grader varma). Vi väljer också vår rumstemperatur och anger den till 21 grader. Sedan fyller vi i att hushållet består av fyra personer och måste ha tillräckligt med varmvatten för att tillgodose både dusch och badkar.
Välj typ av värmepump
Nu kommer det kanske knivigaste beslutet – att välja mellan de olika sorterna av värmepumpar. Bergvärme passar den som har fast berggrund och kan borra på tomten, luft/vatten-värme är mest effektivt om du vill ha en låg installationskostnad och sjövärme kräver som låter på namnet ett närliggande vattendrag, för att nämna några av exemplen. Se gärna Byggmentors guide till olika typer av värmepumpar (bergvärme, luft/vatten, jordvärme) får att få mer kött på benen. Testet låter dig välja flera olika alternativ så vi anger bergvärme och ytjordvärme som våra tänkbara värmepumpar.
Testet föreslår nu de värmepumpar som kan vara tänkbara för dig (givetvis bara från leverantören IVT eftersom det är deras test, kom ihåg att det finns många olika tillverkare, distributörer och installatörer av värmepumpar). Vi fokuserar på förslaget IVT Greenline.
Besparingen med vår bergvärmepump
Nu får vi en tabell där testresultaten visas. Vi ser att vår värmepump skulle kosta 4 779 kr om året och eftersom en värmepump behöver kompletterande el skulle vår befintliga elpanna kosta 14 500 kr om året. Beroende på elpriset kan vi uppskatta husets tidigare kostnad till runt 24 000 kronor om året vilket ger att besparingen per år blir nästan 5 000 kronor.
Det är dock en försiktig prognos eftersom de flesta befintliga värmesystem har värmeförluster vilket gör att du förbrukar mer värme än det uppskattade värdet. Läs mer om besparingen med bergvärme. Som alltid måste den årliga besparingen ställas mot investeringskostnaden (efter ROT-avdrag), då ser du om värmepump är ett bra energival för ditt hem.
Har du installerat värmepump? Vad blev din besparing? Berätta eller ställ frågor i antingen kommentarsrutan nedanför eller på Byggmentors värmepumpsforum.
Kanske vill du även läsa mer om:
- Luft/vatten-värmepumpen
- Bergvärme
- 10 tips för uppvärmning
- Elpriser 2012
- Priser på bergvärme
- Jordvärmepumpen
- Sjövärmepumpen
- Luft/luft-värmepumpen
- Värmepump A-Ö
1 Kommentar
Jag körde uträknaren på ivt sidan ni rekommenderade. Vårat hus är ca 240kvm uppvärmd yta och huset är byggt på 50-talet. Jag skulle spara 20 000kr jämfört med fjärrvärme som vi har idag. är det någon som planerar byta ut eller komplettera sin fjärrvärme med bergvärme?